Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svantepolk Knutsson - Svantesson, Nils - Swart, Ericus Nicolai - Svart, Olof Hansson, fortifikationsofficer, se Örnehufvud, Olof - Swart, Peder, teolog, historieskrivare, se Peder Andersson Swart, bd 6 s. 48 - Svarte Skåning, släkt - Svarte Skåning, Åke Jönsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S vantesson
353
Svarte Skåning, Äke Jönsson
des av konung Magnus’ aktion mot
Algotssönerna och numera anses ha
betytt åtskilligt i tidens politiska
historia, då därigenom en av rikets
mäktigaste släkter störtades. Från 1305
nämnes S. som lagman i Östergötland,
och under striderna mellan konung
Birger och hans bröder synes han ha
tillhört Birgers parti. — Gift 1) omkr.
1250 med Benedikta Sunesdotter,
konung Sverker Karlssons
dotterdotter; 2) med en dotter till Ernst IV av
Gleichen. ■— Litt.: N. Beckman, ”Tre
konungaätter och deras
jordegendomar i Sverige” (Personhist. tidskr.
1912); H. Rosman, ”Bjärka-Säby och
dess ägare” (1, 1923); J. Rosén,
”Striden mellan Birger Magnusson och
hans bröder” (1939); S. Ljung,
”Söderköpings historia intill 1568”
(1949); S. Axelson, ”Om dateringen
av Svantepolk Knutssons första
gåvobrev till Vreta kloster” (Hist. tidskr.
1950). H. G-m
Svantesson, Nils, lantmätare, f.
18 jan. 1890 i Malmö. Föräldrar:
tullkontrollören Svante Svensson och
Johanna Carolina Bengtsson. — S.
avlade mogenhetsex. i Malmö 1907
och lantmäteriex. 1910, studerade
juridik i Stockholm 1910—-11,
husbygg-nadslära och hydraulik i Berlin 1914
och husbyggnadslära i Kassel 1916
samt blev fil. kand, i Lund 1918, fil.
lic. i Uppsala 1921 och fil. dr i Lund
1924. Han var 1913—14 assistent vid
lantmäteriundervisningen och 1916—
30 arkitekt för byggnader på landet
och konsulterande ingenjör i frågor
rörande jords torrläggning samt
uppehöll 1919—30 delvis professuren
i husbyggnadslära och kulturteknik
med fältmätning vid Alnarps
lant-bruksinst. Är 1930 utnämndes han till
distriktslantmätare i Danderyds
distrikt, Stockholms län, och 1931 till
byrådir. i Lantmäteristyr. Sedan 1932
är han överlantmätare i Kristianst.
län. — S. har publicerat ”Studien
iiber die Beziehung zwischen Wind
und Meeresstrom” (1924, drsavh.),
”Stormfloderna under slutet av år
1921 och deras inverkan på Alnarps
kust” (1924, tills, med M. Weibull),
”Synpunkter på skiftesläggning vid
laga skifte” (1933) och ”Om
grade-ring av åkerjord” (1934). Därjämte
har han bl. a. skrivit avsnitten
rörande växthuskonstruktion samt
fältmätning och avvägning i N. Sonessons
”Handbok för trädgårdsodlare” samt
publicerat tidskr.-artiklar i
husbyggnadslära och kulturteknik. — Bland
S:s offentliga uppdrag märkes, att han
är led. av drätselkammaren i
Kristianstad sedan 1938 (ordf, sedan 1941),
stadsfullmäktig där sedan 1939, led.
av länsprövningsnämnden sedan 1943
och landstingsman sedan 1947 samt
var ordf, i länets kristidsstyr. 1940—
23 Svenska män och kvinnor VII
Nils Svantesson.
49. Dessutom blev han bl. a. ordf, i
styr, för lantbrukskemiska
kontrollstationen i Kristianstad 1947 och för
ab. Bilspedition där s. å., v. ordf, i
styr, för Kristianstads läns tidningsab.
1943, andre v. ordf, i länets
höger-förb. s. å. och led. av styr, för Sv.
handelsbanken i Kristianstad 1938
(ordf, sedan 1947). -—• Gift 1914 med
Minna Hansina Hansson. S. L.
Swart, E r i c u s N i c o l a i,
biskop, f. på 1480-talet i Uppsala, f 8
okt. 1572 därstädes. — S., som var
borgarson, studerade dels i Uppsala,
dels vid utländska univ. Han kallades
1514 till teol. prof, vid Uppsala univ.,
där han bland sina lärjungar även
räknade Gustav Eriksson Vasa. S. blev
av kung Gustav uppskattad som en
pålitlig lutheran. Ären 1530-—56 var
han domprost i Uppsala och tillhörde
bl. a. den kommitté, som 1549 tog
avstånd från kejsar Karl V:s s. k.
interimsbok. Då biskop Botvid
Sunes-son i Strängnäs 1556 föll i onåd, blev
S. biskop där och beklädde detta
ämbete till biskop Botvids återkomst
1561. S. utnämndes då till biskop i
Skara stift; han avgick på grund av
sin höga ålder 1570. Under sina sista
år var han bosatt i Uppsala. Kort
före sin död var han ordf, vid
religionsmötet i Uppsala 1572 och bar
då titeln ”præpositus cathedralis”.
Abg
Svart, Olof Hansson,
fortifika-tionsofficer, se Örnehufvud, Olof.
Swart, Peder, teolog,
historieskrivare, se Peder Andersson Swart,
bd 6 s. 48.
Svarte Skåning, medeltida
frälse-släkt (vapen: båt med djurhuvud på
stammarna). Till Sverige inkom den
danskfödde riddaren Nils Jönsson
Svarte Skåning, oftast kallad Nils
Svarte Skåning eller blott Svarte
Skåning (nämnes från 1381, var död
1410), som spelade en viktig roll vid
striderna mellan drottning Margareta
och konung Albrekts anhängare. Han
synes ha varit en våldsam man och
en tid sjörövare men gynnades av
drottning Margareta. Han köpte 1396
Kavlås i Västergötland. Hans son var
riddaren Svarte Jöns Nilsson,
vanligen kallad herr Svarte Jöns (nämnes
1394—1440, f senast 1444), herre till
Åkerö i Södermanland, som var
hö-vitsman på Akershus i Norge. Han
hade bl. a. två söner, riddaren och
riksrådet Ture Jönsson till
Tuna-(holm) i Västergötland (nämnes från
1440, f omkr. 1481), lagman i detta
landskap, samt riddaren och riksrådet
Äke Jönsson (se nedan). En bror till
herr Ture och herr Åke var riddaren
Sigge Jönsson (nämnes från 1442, var
död okt. 1464). Bland herr Tures fyra
döttrar märkas Margareta Turesdotter
(f 1508), abbedissa i Vadstena
kloster 1496—1501, och hennes syster
Öllegård Turesdotter, som genom gifte
med Peder Magnusson Brahe blev en
a’’ Brahe-ättens stammödrar. Svarte
Äke Jönsson hade flera barn, bl. a.
dottern Alfrid Åkesdotter, gift med
riksrådet Jöns Knutson (Tre rosor),
och sonen herr Svarte Jöns Åkesson
(f omkr. 1502), som var ärkedjäkne
i Strängnäs i varje fall redan i juli
1482. Han var en lärd och boksynt
man. Ätten synes ha utgått på
mans-sidan med en hans bror Axel Åkesson,
som dog några år efter fadern. Att
lagmannen i Uppland i början av
Gustav Vasas regering Mickel Nilsson
ibland betecknas som Svarte Skåning
torde bero på vapenlikhet; till den
ovan nämnde stamfadern Nils
Jönssons ätt synes han ej ha hört. —
Talrika arkivalier från släkten S. finnas
bevarade dels i original (se L. Sjödin
i Meddelanden från sv. riksarkivet
1939), dels i avskrift i Lars Eriksson
Sparres kopiebok B16 i Riksarkivet.
B. H-d
Svarte Skåning, Åke Jönsson,
riddare och riksråd, f 1494.
Föräldrar: riddaren Svarte Jöns Nilsson och
Ingeborg Nilsdotter (Natt och Dag).
-—- S. nämnes även under
namnformerna Svarte Ture Jönsson och
Svarte Äke Jönsson och kallas i en
klock-inskrift (i Tystberga, Södermanland)
endast Skåni[n]g. Han ärvde efter
fadern Åkerö gård i Södermanland.
Hans i källorna synbara
verksamhetstid (han nämnes första gången
1441) kom att infalla under Karl
Knutssons, Kristian I:s och Sten
Sture d. ä:s regeringstider. På
vårvintern 1452 återfinnes han som
myndighetsperson i Ringstadaholms län i
Östergötland, då han, under
förberedelserna till det stundande
sommarfälttåget mot den danske konungen,
betroddes med att upptaga
skepps-skatten därstädes. Det är emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
