Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Svedelius, Axel - 3. Svedelius, Carl - 4. Svedelius, Julia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svedelius
369
Svedelius
Axel Svedelius.
erhöll samtidigt avsked därur. Under
sin tid som ingenjör och industriman
var han landstingsman i Kopparb.
län 1874—75 och i Värml. län 1883
•—93. Sistn. år utsågs han till
landshövding i Örebro län. Efter sin
avgång från denna post 1904 blev han
ordf, i styr, för Trafik ab.
Gränges-berg-Oxelösund, vilken befattning han
innehade till 1917. Han var även
ordf, i styr, för Örebro-Köpings
järnvägs ab. 1897—1923 samt för
Nora-Karlskoga och Nora Bergslags
järnvägar 1900—18. Ären 1902—13 var
S. ordf, i de enskilda järnvägarnas
sammanslutning Sv. järnvägsfören. —
S. invaldes 1888 i Första K., som han
tillhörde ss. konservativ repr. för
Värml. län till 1895 och för Örebro
län till 1907. Han var bl. a. led. av
statsutskottet 1892 och 1893, av
lagutskottet 1895 och av
bevillningsutskottet 1897. Särskilt under de senare
åren var hans ställning i riksdagen
stark. Under sv.-norska unionskrisen
1905 var S. en av de ledande inom
den krets i Första K., som ogillade
ministären Ramstedts unionspolitik
och krävde ett fastare uppträdande
gentemot Norge. S:s sakkunskap
anlitades av ett stort antal kommittéer.
Han var sålunda led. av kommittén
ang. revision av statens järnvägstaxa
1877—88, av kommittén för
uppgörande av förslag till ny instruktion
för Järnvägsstyr. och nytt
avlönings-reglemente för järnvägsstaten 1893
—95, av kommittén ang. ändring av
bevillningslagstiftningen 1895 och av
kommittén för utredning av
jordägares rätt över vattnet på hans grund
1897—98. Han var ordf, i kommittén
för utredning av statens vattenfalls
tillgodogörande 1899—1903 och i
Bo-denbefästningskommissionen 1905.
Därjämte tillhörde han bl. a. 1890—
91 kommittén ang. utvidgning och
omorganisation av Tekn. högskolan,
och 1904 erhöll han jämte
bruks
patron Elof Biesèrt och
överingenjören August Decker K. M:ts uppdrag
att avge yttrande över ett av
högskolans styr, avgivet förslag till
omorganisation av högskolan. Är 1909 erhöll
S. Illis quorum i 18 :e storleken. ■—
Gift 1862 med Julia Mathilda
Afze-lius. G. M-e
3. Svedelius, Carl, filolog,
skolman, idrottsfrämjare, f. 9 juni 1861
i Mora, f 21 okt. 1951 i Stockholm.
Föräldrar: bruksägaren,
underdirektören vid finska myntverket Gustaf S.
och Emelie Mathilda Ulff. —- S.
avlade mogenhetsex. vid Beskowska
skolan i Stockholm 1880 och blev fil.
kand. 1885, fil. lic. 1889 och fil. dr
1898, allt i Uppsala. Han var 1890
—96 lärare och studieledare för
prinsarna Gustav Adolf och Wilhelm,
1899—1906 lektor i franska och
engelska i Luleå samt 1906—26
rektor vid Norra realläroverket i
Stockholm, där han var bosatt till sin död.
— S. visade som språkman
självständighet. Hans drsavh., ”L’analyse du
langage, appliquée å la langue
fran-gaise” (1897) är ett intressant
språk-filosofiskt försök att hävda
funktionens rätt att jämte formen vinna
beaktande vid språkfenomenens
förklaring. Det har varit en senare tid
förbehållet att till dess värde uppskatta
detta språkvetenskapliga
diskussionsinlägg. Ären 1915—36 var S. ordf, i
Nyfilologiska sällskapet i Stockholm.
Til! sällskapets 50-årsjubileum 1944
framlade S. avh. ”Språkanalys”,
utgörande en sammanfattning av vad
han inom denna forskningsgren
tidigare publicerat på franska och tyska.
S. gjorde även ett flertal personligt
formade inlägg i den pedagogiska
diskussionen ss. ”Realskoleexamen och
vår senaste läroverksreform” (1916),
”En aktuell skolfråga” (1920),
”Ka-raktärsdaning inom skolan inför
tidslägets krav” (1921),
”Läroverksung-dom” (1922) och ”Tänkt och talat
Carl Svedelius.
om pojkar och pedagoger” (1930).
Såväl i tal som i skrift arbetade han
oavlåtligt för införande av en
förtroendefull och naturlig ton i
umgänget mellan lärare och elever. En
skildring av sin egen skoltid har han
givit i ”Vår skola som vi minns
den, Beskowska skolan 1867—1937”
(1938), och sina rektorsår har han
behandlat i ”Norra Real 1876-—1926”
(1927). -—■ S. gjorde även på andra
områden en insats för ungdomens
fostran. Han tog 1902 initiativet till
Norrbottens arbetsstugor, var ordf, i
direktionen för Sunnerdahls
hemskolor på landet 1912—35 och i
Jordbrukarungdomens förb. (JUF) 1918
—38. Han hade 1916—36 ledningen
av Sveriges skolungdoms
gymnastik-och idrottsförb., som han var med
om att skapa, och vars hedersordf.
han var från 1936, tog initiativet till
skolungdomens vinteridrottstävlingar
och var i många år överledare för
skolungdomens fjällfärder samt tog
initiativet till de nordiska
kongresserna för skolungdomens fysiska fostran.
S. var själv ett föredöme i fysisk
spänst. Ännu inemot 80-årsåldern gav
han sig ut på långfärder till fots, på
skidor och skridskor och var
vinter-badare. — Ett speciellt intresse
ägnade S. landstormen och
skytterörel-sen. Ären 1916—47 var han ordf, i
Fören. för befrämjande av
skolungdomens vapenövningar. Han var 1907
-—29 ordf, i Stockholms skytteförb:s
och 1915—26 i Stockholms
land-stormsförb:s ungdomsavd. Ären 1919
—33 var han led. av Riksidrottsförb:s
överstyr, (honorär sekr. från 1925),
var 1909—43 styr.-led. i Fören. för
skidlöpningens främjande (v. ordf,
från 1914) och blev 1943 hedersled,
där samt var 1917—35 v. ordf, i Sv.
sim- och livräddningssällskapet. —
Gift 1905 med förf. Julia S., f. von
Heijne (S. 4). N. Lqt
4. Svedelius, Julia Maria,
författarinna, f. 2 febr. 1870 på Edeby
i Helgarö skn, Södermani. län.
Föräldrar: kaptenen och godsägaren Lars
Georg von Heijne-Lillienberg och
Erlin Elisabet Maria Dahlquist. — S.
erhöll sin utbildning i hemmet samt
på resor utomlands. Hon var bosatt på
Edeby till sitt giftermål 1905 och
har därefter bott i Stockholm. Som
författarinna har S. framträtt med
romanerna ”Eva Kurks dotter”
(1912), ”Guldets gåvor” (1913),
”Raunala” (1914) och ”Vägröjare”
(1944), diktsamlingen ”Makter”
(1932) samt ett stort antal sagor och
sagospel för barn. Mest känd har hon
blivit genom läseböcker för skolan, ”1
våra bygder” (1917; 5:e uppl. 1948),
avsedd för barnen i övre Norrland,
hembygdsboken ”Södermanland”
24 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
