Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedlund, Axel - 1. Swedlund, Pelle - 2. Swedlund, Nils - 3. Swedlund, Robert - Svedman, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swedlund
377
Svedman
några svåra år; försäljningen av
gengasaggregat inom landet var 1933—
38 ganska obetydlig, medan exporten
däremot i någon mån stegrades. Då
importen av flytande bränslen
upphörde vid andra världskrigets utbrott
1939, stod Sverige tack vare S:s
arbete väl rustat att övergå till
gengasdrift. Fram till 1945 tillverkades
över 35 000 gasgeneratorer System
Svedlund i Sverige; härtill kommer
licenstillverkning i flera länder.
Export av Svedlunds aggregat har skett
till tjugutre länder. — S. har bl. a.
erhållit Ing. vet. akad:s De Laval
medalj 1941 och Kungl. Automobil
Klubbens jubileumspris s. å. Han
har publicerat artiklar i motorpressen
och anlitats som föredragshållare om
gengas i såväl Sverige som Danmark
och Norge. ■—■ Gift 1923 med Gerda
Elisabeth Styfvenson. G. M-e, G. Nbg
1. Swedlund,Per Adolf (P e ll e),
målare, f. 6 okt. 1865 i Gävle, f 13
febr. 1947 därstädes. Föräldrar:
läroverksadjunkten Pehr August S. och
Emilie Lovisa Forsberg. — Efter
mogenhetsex. i Gävle 1884 studerade S.
vid Uppsala univ. och tjänstgjorde
1886—87 som vikarierande
läroverksadjunkt. Han studerade vid
Konstakad. 1889-—92, vistades 1892—95 i
Frankrike och 1898—99 i Brügge och
besökte efter sekelskiftet flera gånger
Italien och Frankrike. Ären 1932—46
innehade han hedersposten som
intendent för Thielska galleriet. — S.
är en karakteristisk repr. för
1890-talets stämningsmåleri. Det är
speciellt produktionen från
nationalromantikens och symbolismens förlovade
stad Brügge, som gjort hans namn
känt (”Sommarkväll, Brügge” 1898,
”Det öde huset” s. å. och ”Kyrka i
Brügge” s. å. båda i Göteborgs mus.).
Den pittoreska staden med sina
kanaler, låga gamla hus och trånga
gator återges öde och i skymningsdunkel
med mörka men klara färger. Samma
ideal höll S. fast vid även efter
sekelskiftet, då hans produktion blev mera
sparsam (landskap från Italien,
stockholmstrakten, västkusten, Jämtland).
En målning av Stockholms gamla
rådhus finns i Stockholms rådhus. —
Ogift. R. S.
2. Swedlund, Nils Per Robert,
arméofficer, f. 16 maj 1898 i Gävle.
Föräldrar: majoren Nils Gustaf S. och
Ellen Anna Elisabet Reuterskiöld.
Brorson till S. 1. ■— S. avlade 1917
studentex. i Gävle och blev 1919
fänrik vid Hälsinge reg. Han genomgick
Krigshögskolan 1927—29, var
gene-ralstabsaspirant 1930—32 och
utnämndes till kapten vid Generalstaben
1933. Under de följ, åren deltog han
i arbetet på utformningen av
infanteriets organisation och taktik och vid
Nils Swedlund.
utarbetandet av 1936 års
fältreglemente. S. tjänstgjorde 1934—38 och
1940—42 som lärare i taktik vid
Krigshögskolan. Är 1940 avancerade
han till major i generalstabskåren och
tjänstgjorde 1940—41 i olika
befattningar inom en i s. Sverige
organiserad armékårstab. Han utnämndes
1942 till överstelöjtnant och chef för
Försvarsstabens arméavd. och blev
1944 överste och sektionschef vid
Försvarsstaben. S. blev 1946 chef för
Norrbottens reg., kallades redan nästa
år till chef för Försvarsstaben och blev
1948 generalmajor. Han utnämndes
1951 först till generallöjtnant och
sedan till general samt förordnades i
samband därmed från 1 april s. å. till
överbefälhavare. — Under lärartiden
vid Krigshögskolan fäste S.
uppmärksamheten på sig genom sin kunnighet
och genom sin skickliga och
medryckande taktikundervisning. Efter andra
världskrigets utbrott medverkade han
i början av 1940-talet vid
inarbetandet av de taktiska lärdomarna från
bl. a. finska vinterkriget i sv.
regle-mentariska föreskrifter. Dessa
bearbetningar redovisades i
instruktions-form i handboken ”Taktiska
anvisningar”, som utgavs genom
arméledningens försorg (1—3, 1941). Under
åren 1944—45 tog han verksam del
i organiserandet av de danska och
särskilt de norska frivilliga förbanden
i Sverige; han ledde bl. a. för de
senares räkning spec. anordnade
fälttj änstövningar i n. Sverige. I sin
egenskap av försvarsstabschef deltog
han som militär led. i den
skandinaviska försvarskommittén 1948—49,
där han ledde det militära
utredningsarbetet, som utfördes av ett antal sv.,
danska och norska officerare. Under
sin tid som försvarsstabschef tog S.
vidare initiativet till och genomförde
en rad strategiska krigsspel under
medverkan av högre civila
befattningshavare och chefer för privata
företag; de avsågo att åskådliggöra
nödvändigheten av de civila chefernas
medverkan i det totala försvaret av
Sverige. När överbefälhavarposten
skulle nybesättas på nyåret 1951 föll
valet, efter en livlig diskussion av
andra huvudkandidater, ganska
överraskande på S., som var den yngste
i den krets, som närmast ansågs kunna
komma i fråga till befattningen. S:s
militära författarskap omfattar
förutom medverkan i den ovannämnda
”Taktiska anvisningar” artiklar i
organisatoriska och taktiska spörsmål i
militära tidskr. Han har dessutom utg.
”Handbok för kompanichefer” (1940;
2:a uppl. 1942). ■— S. blev led. av
Krigsvet. akad. 1943. — Gift 1927
med Brita Alexandra Broberg. K.
3. Swedlund, Gustaf Robert,
arkivman, f. 18 mars 1902 i Gävle.
Bror till S. 2. -—■ S. avlade studentex.
1920 i Gävle och blev fil. kand. 1924,
fil. mag. 1928, fil. lic. 1933 och fil.
dr 1937 (disp. 1936), allt i Uppsala.
Han var 1930—37 amanuens vid
Landsarkivet i Uppsala, 1937—46
länsarkivarie i Östersund, 1946—51
landsarkivarie i Härnösand och är
sedan sistn. år landsarkivarie i
Göteborg. Under sin tid i Jämtland var
han från 1938 ordf, i Jämtl. läns
forn-skriftsällskap och från 1943 inspekto
för Östersunds arbetarinst. Han
ordnade den historiska avd. på
Öster-sundsutställningen 1945 och har
därutöver i skilda sammanhang sökt
främja norrländska kulturintressen.—
S. har författat ”Grev- och
friherre-skapen i Sverige och Finland.
Donationerna och reduktionerna före 1680”
(drsavh. 1936), ”Kyrkoarkiven i
länsarkivet i Östersund 1939. En översikt”
(1939) och ett flertal uppsatser i
historiska och arkivaliska ämnen samt
tills, med O. Svenonius utgivit
”Svenska skriftprov 1464—1828. Texter
och tolkningar” (1938; 2:a uppl.
1948). Han har även utgivit
”Jämtländska räkenskaper 1567—1571”
(1945) och utger sedan 1943 tills,
med K.-E. Löfqvist ”Jämtlands och
Härjedalens diplomatarium”. ■—• S. är
led. av styrelsen för det 1952 bildade
Sv. arkivsamfundet. — Gift 1934
med Ingrid Maria Tobé. T. M.
Svedman, Gustaf Adolf,
tidningsman, politiker, f. 31 maj 1878 i
Mariestad. Föräldrar: bagarmästaren
Anders Svensson S. och Matilda
Magnuson. — Efter mogenhetsex. i
Skara 1897 kom S. s. å. till Visby som
red.-sekr. i Gotlänningen, där han
redan 1900 blev huvudred, och
ansvarig utgivare, en befattning som han
innehade till och med 1935. Ären
1913—35 var han därjämte verkst.
dir. i Gotlänningens tryckeriab. S.
var led. av stadsfullmäktige i Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
