Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Svenonius, Fredrik - 2. Svenonius, Ludvig - 1. Svensén, Carl Johan - 2. Svensén, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenonius
383
Svensén
och blev i Uppsala fil. kand. 1877, fil.
lic. 1879 och fil. dr 1880. Han var
lärare 1870—72 i Piteå och 1877 i
Uppsala samt avlade 1872 assistentex.
vid telegrafverket och hade där ett
par kortare förordnanden. Sedan han
från 1875 tjänstgjort som extrageolog
vid Sveriges geologiska undersökning,
var han där 1881—82 bitr, geolog och
1883—1917 geolog (från 1915
stats-geolog). —■ S:s förnämsta insatser
hänföra sig till utforskandet av
norrländska, särskilt lappländska
förhållanden. Från 1877 företog han
vidsträckta resor i Lapplands obygder,
utförde därvid ett omfattande
pionjärarbete och gjorde en entusiastisk
propaganda för de sv. fjällen som
turistmål. Av 1889 års kommission
för undersökning av apatittillgångarna
i Norrbotten var han led., dessutom
1899—1903 av vattenfallskommittén
och från 1894 av den då bildade
internationella glaciärkommissionen.
Den geologiska avd. av Statens
norrbottniska malmfältsexpedition 1899
hade S. till ledare. Efter 1900 verkade
han främst som kartläggande geolog i
sydligare delar av Sverige. I övrigt
inlade han stora förtjänster om den på
hans initiativ 1903 tillkomna
Vassi-jaure naturvetenskapliga station
(1912 flyttad till Abisko), vars sekr.
och föreståndare han var 1903—11.
S. var den förste, som offentligen (i
Nya Dagligt Allehanda 7 aug. 1884)
framförde tanken på bildandet av en
sv. turistfören. För utvecklingen av
den (oberoende av hans initiativ)
1885 bildade Sv. turistfören. visade
han mycket stort intresse, och han var
under de första åren dess drivande
kraft; han var styr.-led. 1885—1911
(sekr. 1887—89). -—- S. var i
Geologiska fören. bitr. sekr. 1884—87 och
ordf. 1902 och 1918. I diskussionen
om A. E. Törnebohms djärva, länge
omstridda men numera allmänt
accepterade teori om de stora
överskjutningarna i den skandinaviska
fjällkedjan intog S., som ledde kritiken, en
utpräglat oppositionell ståndpunkt.
Han var en stridbar man och oftast
svår att övertyga i debatten. De flesta
av hans talrika vetenskapliga skrifter
behandla berggrund, malmer och
nyttiga mineral i n. Sverige, de sv.
gla-ciärerna m. m. Särskilt må nämnas
hans påvisande av att
kambrosilur-bildningarna i de s. fjälltrakterna
fortsätta som ett smalt band
(”hyolithus-zonen”) i ö. kanten av fjällkedjan
ända till Torneträsk samt hans
upptäckt av andesitbergarten från sjön
Dellen i Hälsingland, varigenom ett
sannolikt tertiärt vulkanområde i s.
Norrland påvisades. Han utgav
drsavh. ”Bidrag till Norrbottens geologi”
(1880), ”Stenriket och jordens
byggnad” (1888) och det tills, med biskop
O. Bergqvist utg. arbetet ”Lappland”
(1907). S. besökte 1897 Ural och
studerade 1912 guld- och
platinaförekomsterna i finska Lappland och
Ural. Han arbetade även med
hydro-geologiska problem (inklusive
källvattens radioaktivitet) och anlitades
scm sakkunnig för geotekn.
undersökningar. Från 1918 bodde han i
Uppsala. — Gift 1) 1883 med Anna
Ekström, f 1895; 2) 1897 med dennas
kusin Elin Johanna Ekström, f 1901;
3) 1912 med den sistn:s syster Agnes
Kristina Ekström. En son till S. i
hans andra gifte är länsarkivarien i
Östersund Olof Fredrik S. (f. 1899).
■—■ Litt.: biografi av A. Hamberg i
Geologiska fören :s förhandi. 1928, av
Ezaline Boheman i Sv. turistfören :s
årsskr. s. å., av O. Sjögren i Till fjälls
1932. N. Zn
2. Svenonius, Ludvig Oskar,
läkare, schackspelare, f. 8 maj 1853
i Råneå skn, Norrb. län, f 2 febr.
1926 i Stockholm. Föräldrar:
bruksförvaltaren, sedermera
fängelsedirektören Thure Lorens S. och Lovisa
Katarina Hammar gren. Kusin till S. 1.
— Efter mogenhetsex. i Umeå 1871
studerade S. först i Uppsala och sedan
i Stockholm, där han blev med. kand.
1880 och med. lic. 1885. Efter flera
förordnanden på olika orter var han
provinsialläkare i Hede distrikt i
Härjedalen 1889—92 och i Svegs distrikt
därstädes 1892—-1915, varefter han
som pensionerad hade egen
läkarprak-tik i Sveg till 1923, då han flyttade
till Stockholm. — Redan under sina
första studentår gjorde sig S. känd
som en fullmogen och mycket
fantasirik schackspelare, och under tre
årtionden kunde ingen göra honom
rangen stridig som landets främste på
området. Hans omfattande
undersökningar av spelöppningens problem,
huvudsakligen publicerade i Deutsches
Wochenschach 1904—10, utmärka sig
för intuition, vederhäftighet och
skarpsinne. S. utgav 1923
”Världsalltets gåta. En ny lifsåskådning”, ett
försök att bevisa Guds existens. -—■
Gift 1892 med Hanna Olsson. —
Litt.: B. Norén, ”Äldre svenska
schackmästare” (i ”Boken om schack”,
1948). B. N.
1. Svensén, Carl Johan,
lantbrukare, politiker, f. 26 okt.
1823 i Älems skn, Kalmar län, f 28
sept. 1883 i Tveta skn i samma län.
Föräldrar: hemmansägaren Sven
Peter Olofsson och Cajsa Lena
Carls-dotter. — S. ägnade sig från
ungdomen åt jordbruk och övertog 1847 ett
hemman i byn Lilla Sinnerstad i
Tveta skn. Genom flitiga självstudier
förvärvade han ett stort mått av
kunskaper. Vid de tre sista
ståndsriksdagarna (1859—66) representerade han
Handbörds och Aspelands härader i
Carl Johan Svensén.
bondeståndet, där han slöt sig till den
liberala och frihandelsvänliga
fraktionen. Han var en ivrig reformvän och
motionerade bl. a. om kvinnors
myndighetsålder och behörighet för dem
att inneha statstjänst. Därjämte var
han mycket intresserad för folkskolans
utveckling och sökte främja dess
frigörelse från kyrkligt beroende. Invald
i Andra K. för perioden 1867-—69
räknades han i början till de
ministe-riella men var 1868 med om att bilda
den nyliberala gruppen. Ss.
motståndare till Lantmannapartiet blev han
utslagen vid det följ, valet, men i
likhet med övriga nyliberala bönder
övergick han snart till detta parti. Det
gemensamma intresset i roterings- och
grundskattefrågorna var en
föreningspunkt, och då S. 1875 ånyo invaldes i
Andra K. var det som god
lantmannapartist. Som sådan verkade han ivrigt
för försäljning av statens domäner,
i syfte att öka antalet småbruk. Han
intog snart en ganska framskjuten
ställning inom partiet och var led.
av statsutskottet 1876, lagutskottet
1879 samt konstitutionsutskottet 1880
—83. — S. tillhörde norra Kalmar
läns landsting 1865—76 och 1881—■
82 och var även där inflytelserik. —
Gift 1846 med Carolina Sofia
Danielsson. S. Sw.
2. Svensén, Reinhold Emil
Ludvig, publicist, folkbildningsman, f. 2
okt. 1850 i Tveta skn, Kalmar län,
f 29 maj 1921 därstädes. Son till S. 1.
— S., som under hela sitt liv led av
starkt nedsatt synförmåga, erhöll
aldrig någon skolundervisning men
avlade efter självstudier som privatist
mogenhetsex. i Stockholm 1874 och
blev fil. kand, i Uppsala 1883. Efter
att ha medarbetat i Fyris 1882—83
och i Tiden 1883—85 tillhörde han
1891—4920 Aftonbladets redaktion.
Ären 1889—1903 var han därjämte
korrespondent till Göteborgs
Handels-och Sjöfarts-Tidn. — S. kom genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
