Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Sydow, Hjalmar von - 6. Sydow, Oscar von - 7. Sydow, Wilhelm von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydow
401
Sydow
Oscar von Sydow.
riges del besluta. Sv.
arbetsgivareför-en:s och högerpartiets samstämmighet
i dessa såväl som i andra spörsmål
betingades i hög grad av S:s inflytande
och medlemskap i båda och det tog
åtskillig tid för S:s efterträdare att
åter befästa arbetsgivarefören:s
position. —■ Vid förhandlingar om
arbetsavtal förenade S. bestämdhet i sak
med en intagande urbanitet i
uppträdandet. Den länge rådande
uppfattningen av S. som den hänsynslöse
”lockoutgeneralen” gav efter hand
vika för en mening om honom, som
inrymde ett större erkännande även
av hans insats för bevarandet av fred
på arbetsmarknaden. — Gift 1900
med Ruth Maria Albertina Schwartz.
S. Sw.
6. Sydow, Oscar Fredrik von,
ämbetsman, f. 12 juli 1873 i Kalmar,
f 19 aug. 1936 på Drottningholm i
Lovö skn, Stockholms län. Föräldrar:
magistratssekreteraren Henrik August
von S. och Euphrosyne Maria Modin.
Sysslings son till S. 3. — S. tog
mogenhetsex. i Östersund 1890 och hov-
rättsex. i Uppsala 1894. Efter
tingstjänstgöring och domarförordnanden
trädde han i tjänst hos Svea hovrätt,
där han blev fiskal 1905 och assessor
1907 samt innehade
hovrättsrådsäm-bete 1909—11. Den aktiva
hovrätts-tjänsten avbröts emellertid redan
1906, då S. •— endast 33 år gammal
— förordnades till expeditionschef i
Civildep. Under fem års tjänst på
denna nyckelpost som civilministern
H. Hamiltons högra hand förvärvade
S. ett grundmurat anseende som
administrativ kapacitet av hög rang.
Efter ett kortare vikariat på
länschef sposten i Gävle 1911 utnämndes
S. s. å. till landshövding i Norrb. län.
Hans verksamhet i Luleå blev
kortvarig; febr. 1914—juni 1917 var han
civilminister, till mars 1917 i Hj.
Hammarskjölds ”borggårdsregering”,
de återstående månaderna i C.
Swartz’ ministär. S. var 1917—34
landshövding i Göteb. län. Hans
verksamhet där avbröts, fastän endast helt
kort, av högre politiska värv, då han
febr.—okt. 1921 som statsminister
efter L. De Geers avgång ledde den
s. k. fackmannaregeringen. Från 1934
till sin död var han riksmarskalk.
Han blev fil. hedersdr vid Göteborgs
högskola 1934, erhöll Illis quorum i
18 :e storleken 1923 och blev
sera-fimerriddare 1935. S. var dåv.
kronprins Gustav Adolf följaktig på
dennes stora amerikanska resa 1926. ■—
S. var 1913—19 led. av
renbeteskom-missionen och fungerade 1919—20
som svensk representant i den
internationella kommission, som hade till
uppgift att förvalta de områden av
Slesvig, om vilkas statstillhörighet
folkomröstning enligt
Versaillesfre-dens bestämmelser skulle äga rum.
Från 1925 var S. ordf, i centralstyr,
för Riksfören. för svenskhetens
bevarande i utlandet. Under
landshövdingtiden i Göteborg var han ordf, i
länets hushållningssällskap, i styr, för
Göteborgs högskola och i styr, för
andra kulturella institutioner med
säte i Göteborg. Bland hans insatser
som landshövding må också nämnas
hans verksamhet vid förberedandet av
1923 års jubileumsutställning och i
planerandet av förbindelseleden över
Svinesund, hans initiativ till ett
förbättrat vägväsen och hans åtgärder
till lindrande av krisen i
stenindustridistrikten och för tillgodoseende av
fiskarbefolkningens intressen. Som
civilminister skapade han den statliga
arbetslöshetskommissionen, ursprunget
till den nuv. Arbetsmarknadsstyr. Som
statsminister förstod S. att
upprätthålla kontakt med de skilda
riksdagsgrupperna och möttes även med
deras förtroende, så mycket mer som
han tydligt tillkännagivit sin avsikt
att träda tillbaka, så fort
förhållandena möjliggjorde bildandet av en
parlamentarisk regering, vilket
väntades ske efter andrakammarvalen 1921.
Regeringens mera politiskt betonade
förslag om utsträckt värnplikt och
höjda industritullar avslogos dock av
riksdagen. — Gift 1911 med Mary
Emily Wijk. S. Sw.
7. Sydow, Carl Wilhelmvon,
folkminnesforskare, f. 21 dec. 1878 i
Ryssby skn, Kronob. län, f 4 mars
1952 i Lund. Föräldrar:
lantbruks-skoleföreståndaren Otto Ludvig von
S, och Göthilda Rappe. Brorson till
S. 3. -— Efter mogenhetsex. i Växjö
1897 studerade S. i Lund, där han
blev fil. kand. 1901, fil. lic. 1908 och
fil. dr 1909. Efter att periodvis 1897
—1908 ha verkat som
folkhögskollä-rare på skilda orter var han amanuens
vid Historiska mus. i Lund 1909—11,
vid konstmus. där 1909—10 och vid
univ.-bibl. 1910—18. Han blev
docent i nordisk och jämförande
folkminnesforskning i Lund 1910,
förordnades 1913 att examinera i folkmin-
26 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
