Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Söderbaum, Henrik - 4. Söderbaum, Kristina - Söderberg, se även Söderbergh - Söderberg, Dora, skådespelerska, se s. 421 - Söderberg, Ernst - Söderberg, Gertie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderbaum
416
Söderberg
ment utg. av A. Holmberg 1935). På
uppdrag av Vet. akad. skrev S. ”Jac.
Berzelius. Levnadsteckning” (1—3,
1929—31), en av de gedignaste
biografier som finnas på sv. språket. Av
hans lärdomshistoriska skrifter må
därjämte nämnas ”Linnæus och
Vetenskapsakademiens stiftande” (Sv.
Linné-sällskapets årsskr. 1928) och
”Friedrich Wöhler och den första
organiska syntesen” (Vet. akad:s
årsbok 1928). Det uppdrag han 1933
fick av Vet. akad. att skriva dess
historia till tvåhundraårsjubileet 1939
hann han endast påbörja. — S. var
en framstående forskare och en fint
bildad, representativ man med
mästerlig framställningskonst i både tal
och skrift. —• Gift 1906 med
Margareta Charlotta Katarina Lunddahl
från Köpenhamn. -—■ Litt.: biografi
av Chr. Barthel i Landtbruksakad:s
handl. och tidskr. 1933, av H. Juhlin
Dannfelt i Landtmannen s. å. S. L.
4. Söderbaum, Beata
Kristi-n a Margareta, skådespelerska, f. 5
sept. 1912 i Stockholm. Dotter till
S. 3. — Efter genomgång av
Brum-merska skolan i Stockholm och ett
års vistelse i Frankrike började S.
studera teater hos skådespelaren Paul
Bildt i Berlin 1935 och har sedan dess
varit bosatt i Tyskland. Är 1936 fick
hon sin första filmroll och redan följ,
år huvudrollen i ”Unga människor”.
Hon uppmärksammades för sitt varmt
kvinnliga spel och fick under de
närmast följ, åren allt större framgång
fö> att under regissören Veit Harlans
ledning nå en förstarangsplats bland
Tysklands filmskådespelerskor. En
vacker prestation gjorde hon i ”Det
odödliga hjärtat”. Av hennes filmer
kunna vidare nämnas ”Försvunnen i
storstaden”, ”Soluppgång” (efter
Sudermanns ”Resan till Tilsit”) och
”Den gyllene staden”, alla med
maken som regissör. — Gift 1939 med
regissören Veit Harlan. H. U.
Kristina Söderbaum.
Söderberg, se även Söderbergh.
Söderberg, Dora, skådespelerska,
se s. 421.
Söderberg, Ernst Julius,
fackföreningsmän, politiker, f. 9 jan. 1871
i Norrköping, f 26 juni 1919 i
Stockholm. Föräldrar: spinnaren Carl
Johan S. och Johanna Carolina
Andersson. •—■ S., som 1890 inflyttade till
Stockholm, var från början
måleriarbetare och kom som sådan med i det
fackliga arbetet. Han invaldes i styr.
Ernst Söderberg.
för Sv. målareförb:s stockholmsavd.
1898 och blev följ, år avd:s avlönade
förtroendeman. Är 1900 insattes han
i fackförb:s styr, och var 1900—03
dess förtroendeman. Efter att 1900 ha
invalts i landssekretariatet tillträdde
han 1904 befattningen som kassör i
Landsorganisationen, på vilken post
han verkade till sin död. S. innehade
dessutom en rad andra
förtroendeposter inom arbetarrörelsen. Han var
medl. av Stockholms arbetarkommuns
första styr. 1900—01, tillhörde
socialdemokratiska partistyr:s verkst.
utskott 1908—11 och var från 1913
ordf, i ABF. För arbetarrörelsens
internationella samarbete hyste S.
livligt intresse. Sålunda representerade
han bl. a. under många år Sverige i
Internationella socialistiska byrån i
Bryssel och var under första
världskriget led. av holländsk-skandinaviska
kommittén. — S. representerade
Stockholms stad i Andra K. 1909—
16, då han av Stockholms län
placerades i Första K., vilken han tillhörde
til) sin död. Han var led. av
bankoutskottet 1912—16 och v. ordf, i andra
särskilda utskottet vid lagtima
riksdagen 1919, då han även var led. av
socialdemokratiska riksdagsgruppens
förtroenderåd. Från 1917 var han
fullmäktig i Riksgäldskontoret. Är
1913 blev han led. av Sociala rådet.
— S. var en av den sv.
arbetarrörelsens stora tillgångar. Som mångårig
kassör i Landsorganisationen — dess
första avlönade — åtnjöt han respekt
för sin samvetsgrannhet, redbarhet
och sitt omutliga ordningssinne. För
den fackliga organisationens
uppbyggnad och konsolidering under de
stormiga åren före och under första
världskriget kom S:s verklighetssinne,
lugna saklighet och framstående
förhandlingsförmåga att få stor
betydelse. — Gift 1897 med Emma
Charlotta Desideria Andersson. T. M., An
Söderberg, Gertie, biolog,
pedagog, f. 24 sept. 1892 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Herman
Albert S. och Elisabet Wendula
Augusta Hallier. — S. blev efter
studentex. i Stockholm 1910 fil. mag.
1918, fil. lic. 1922 och fil. dr s. å.
(på avh. ”Contributions to the
Fore-brain Morphology in Amphibians”),
allt vid Stockholms högskola. Hon
var lärarinna vid Stockholms
kommunala realskola 1924—29 och är
sedan 1929 lärare och rektor vid
Stockholms stads hushållstekniska realskola
(före 1933 Stockholms högre
folkskola för kvinnlig utbildning). Denna
skola har under S:s insiktsfulla och
energiska ledning tillvunnit sig
anseende och uppskattning. S. var led.
och sekr. i den 1932—33 arbetande
sakkunnigkommittén för utredning
rörande omorganisationen av Högre
lärarinneseminariet. Sedan 1947 är
hon led. av styr, för Statens
sjuk-sköterskeskola, sedan 1952 av styr,
för Stockholms kommunala
flickskolor och sedan 1950 led. av
Utlänningsnämnden. På grund av sin
representativa och organisatoriska
förmåga har S. varit mycket anlitad
inom den kvinnliga akademiska
världen, bl. a. som ordf, i Akademiskt
bildade kvinnors fören. 1932—42
och i dess Stockholmskrets 1942—47
samt i de kvinnliga
kårsammanslutningarnas centralråd 1937—45; sedan
1949 är hon ordf, i Sällskapet Nya
Gertie Söderberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
