Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tandberg, John - Tandberg, släkt - Tandberg, Olle - Tandefelt, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tandberg
454
Tandefelt
John Tandberg.
Tandberg, John Gudbrand,
fysiker, f. 1 nov. 1896 i Norderhov,
Bus-keruds amt, Norge. Föräldrar:
lantbrukaren Gudbrand T. och Lina
Jonn. ■— T. kom 1897 till Sverige,
avlade studentex. i Lund 1915,
in-skrevs s. å. vid univ. där och blev
fil. kand. 1918, fil. mag. 1919 och
fil. lic. 1923. Är 1925 blev han sv.
medborgare. Efter disp. i Uppsala
1937 promoverades han s. å. till fil.
dr. Han blev vid fysiska institutionen
i Lund e. o. amanuens 1916,
amanuens 1922 och assistent 1923 samt är
sedan 1925 chef för ab. Elektrolux
kemiska laboratorium i Stockholm. T.
blev led. av Ing. vet. akad. 1942 och
erhöll prof:s namn 1945. Sedan 1944
är han led. av Sv. nationalkommittén
för fysik. •— T. erhöll för sin drsavh.,
”The Absorption of hard
Gamma-Rays as studied by means of Nuclear
Reactions and Artificial
Radioactivi-ty” (1937), av Uppsala univ. den
Bjurzonska belöningen. Han har
undersökt röntgenstrålarnas
absorptions-spektra vid olika kemisk bindning
(jod, tellur), utfört en detaljstudie
rörande mätning av svaga, kortlivade
radioaktiva ämnen samt behandlat
korrosionsproblem (”När rostar en
spik?”, Tekn. tidskr. 1942) och
vinkelns tredelning (1936). Av hans över
hundratalet skrifter märkas även
studier inom sv. fysikhistoria ss. ”Die
Triewaldsche Sammlung” (1920) och
”Historiska instrument i Lund”
(Kosmos 1922). Sin mångsidighet
och sin allmänt humanistiska
inriktning visar T. i en rad intressanta
uppsatser över Esaias Tegnérs
ställning till olika naturvetenskaper (i
Lychnos 1938, Med hammare och
fackla 1939, Daedalus 1939,
Astronomiska sällskapet Tycho Brahes årsbok
1939, Samlaren 1940). Han har
medarbetat i flera uppslagsverk, bl. a.
Nordisk familjeboks 3:e uppl. och
Sv. uppslagsboks 1 :a uppl., samt
un
der sign. J. Tegbrand utgivit
diktsamlingen ”Mot ljuset” (1919; 3:e
uppl. s. å.). —■ Gift 1925 med Greta
Maria Cecilia Böös. S. L.
Tandberg, släkt av norsk
härstamning, som inkom till Sverige med
hovjägaren hos Oscar II Börre Pedersen
T. (f. 1832, f 1893). Söner till
honom voro artisten Karl Johan Rudolf
Bengt T. (f. 1874, f 1948) och
snickaren Halvar Einar T. (f. 1877) samt
tvillingbröderna konstnären August
Gunnar T. (f. 1885) och målaren
Olav (Olof) Sigurd T. (f. 1885). De
fyra bröderna T. voro omkr.
sekelskiftet Sveriges ledande namn i
backhoppning på skidor. Bengt och Einar
T. gjorde sina främsta insatser på
1890-talet och verkade därefter som
instruktörer i backhoppning. Gunnar
T. deltog även i längdlöpning, spec.
budkavleåkning, och hörde till eliten
i kombinerad back- och
terränglöpning. Den skickligaste hopparen var
Olof T., som hörde till sv. elit i över
20 år och blev sv. mästare i
kombinerad löpning 1912—13 och 1922. Alla
bröderna tävlade för Djurgårdens
Idrottsfören., Stockholm. Son till
Olof T. är målarmästaren och
boxaren Olle T. (se nedan).
Tandberg, Olof (Olle) Peder,
målarmästare, boxare, f. 12 okt. 1918
i Stockholm. Föräldrar: målaren Olav
(Olof) Sigurd T. och Anna Elisabet
Nilsson. — Efter att ha genomgått
Stockholms målarskola har T. sedan
1937, med vissa uppehåll för sin
idrottsutövning, ägnat sig åt
målar-yrket. — Redan vid 15 års ålder
började han med boxningssporten. Han
blev sv. mästare i tungvikt 1936—40,
europamästare i tungvikt 1937 och
1939 samt deltog 1940 segerrikt i
Europas lag mot Förenta staterna.
Han har deltagit i 17 landskamper
Olle Tandberg.
och vunnit samtliga sina matcher.
Dessa framgångar gjorde honom till
den främste amatörboxare Sverige
haft. År 1941 övergick T. till
profes-sionalismen. Efter fem segrar, bl. a.
över italienaren L. Musina i Göteborg
1942, led T. s. å. sitt första nederlag
som professionell, mot tysken W.
Neusel. Trots ytterligare ett nederlag
fick han följ, år i Råsunda, Solna,
möta belgaren Karel Sys i en match,
som ansågs gälla europamästerskapet.
T. vann matchen men förlorade åter
mot Sys s. å. Efter denna match hade
han, delvis på grund av kriget, svårt
att få fullvärdiga motståndare,
råkade ut för ett nederlag 1945 men
vann flera segrar följ. år. Sedan han
1947 vunnit flera knockoutvinster,
bl. a. över Musina, mötte T. s. å. i
Råsunda sin dittills svåraste
motståndare, amerikanen Joe Baksi, och
vann en knapp och omdiskuterad
seger på poäng i en match, som
uppmärksammades över hela världen. År
1948 reste T. till Förenta staterna,
men redan i den första matchen där,
mot den rutinerade och svårboxade
Joe Maxim, förlorade T., varigenom
hans planer att nå en tätposition i
Amerika måste skrinläggas. Efter ett
nederlag mot den amerikanske negern
Joe Walcott i Råsunda 1949 slutade
T. boxas. — Gift 1943 med Anna
Wiola Elgh. Lt
Tandefelt, Adolf, friherre,
ämbetsman, f. 8 aug. 1747 på Koskipää
i Gustav Adolfs skn, S:t Michels län,
Finland, J 5 jan. 1822 i Helsingfors.
Föräldrar: kornetten Otto T. och
Ottiliana Lovisa Gyllenecker. — T.
blev student i Äbo 1761, auskultant
i Åbo hovrätt 1763, följ, år e. o.
kanslist och 1765 extra notarie
därstädes. År 1772 utnämndes han till
auditör och 1774 till justitiarie vid
arméns flotta samt följ, år till
hovrättsråd vid den nyinrättade
hovrätten i Vasa. T. blev tf. landshövding i
Vasa län 1778, landshövding i
Uleå-borg 1782 och ord. landshövding i
Vasa 1785. Entledigad från
lands-hövdingeämbetet 1794 blev T. 1799
tf. landshövding i Örebro län. Led.
av konungens högsta domstol 1800—
05 blev han sistn. år president i Äbo
hovrätt. Han deltog i riksdagarna
1769—70, 1778, 1789 och 1800. Vid
den förstnämnda tjänstgjorde han
som notarie vid sekreta deputationen.
Vid riksdagarna 1778 och 1800 var
han led. av lagutskottet. T.
medföljde 1772 i egenskap av fältsekr. J. M.
Sprengtporten till Finland för att
medverka vid verkställandet av
dennes revolutionsplan. Därunder
författade han det manifest om
regementsförändringen, som sedan spreds i
Finland. Som landshövding i Vasa län
gjorde han betydande insatser under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
