Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tedin, Hans - 2. Tedin, Olle - Tegel, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tedin
464
Tegel
ter märkas ytterligare ”Några
synpunkter vid förädling af ärter”
(1897), ’ ’Bestockningsförmågan hos
korn” (1909), ”Är skalhalten hos
ärter en sortegenskap?” (1911) och
”Växtförädlingens framtidsuppgifter
och framtidsutsikter” (1921), alla i
Sveriges utsädesfören:s tidskr., samt
”Korsning i sädesförädlingens tjänst”
(Landtbruksakad:s handl. och tidskr.
1908) och ”Växtförädling” (1919;
Den mindre jordbrukarens handbok,
37—38). Han redigerade under ett
par årtionden Sydsv. Dagbladet
Snällpostens lantbrukssida. — Gift 1893
med Louise Kristine Nordström. ■—
Litt.: biografi av H. Witte i
Landt-mannen 1921, av H. Nilsson-Ehle i
Sveriges utsädesfören:s tidskr. 1930,
av N. Sylvén i Landtmannen 1930
och Botaniska notiser s. å. S. L.
2. Tedin, Karl Olof (O 11 e),
botanist, genetiker, växtförädlare, f.
28 febr. 1898 i Svalöv, Malmöh. län.
Son till T. 1. -—-T. avlade studentex.
i Lund 1916 och blev vid univ. där
fil. kand. 1922, fil. lic. 1924 och efter
disp. 1925 fil. dr 1927. Han hade i
Lund amanuensförordnanden vid
botaniska institutionen 1918—20 och
vid institutionen för
ärftlighetsforskning 1923—25 samt är där docent i
ärftlighetslära sedan 1929. Ären 1927
—28 var han assistent vid
lantbruks-botaniska avd. av Centralanstalten
för försöksväsendet på
jordbruksområdet, Stockholm, och 1928—31 var
han avd.-föreståndare vid
Weibulls-holms växtförädlingsanstalt,
Landskrona, där han ledde rotfrukts- och
kornförädlingen. T. är sedan 1931
knuten till Sveriges utsädesfören. i
Svalöv först som föreståndare för
frö-kontrollbyrån och sedermera som
ledare av potatis-, råg- och
lupinförädlingen. Som stipendiat
studerade han växtförädling och
växtsjuk-domar i Förenta staterna 1925—26,
och 1938 gjorde han en studieresa
Olle Tedin.
till Tyskland och Holland samt 1947
en ny till Förenta staterna. Han
invaldes i Lantbruksakad. 1945 och i
Fysiografiska sällskapet i Lund 1950.
—• T. har tills, med fadern studerat
ärters och korns genetiska
förhållanden. Han har anlagt statistiska
synpunkter i sina undersökningar ss.
i ”Vererbung, Variation und
Systematik in der Gattung Camelina”
(drsavh., Hereditas 1925) och
”Korrelationens betydelse för
bestämningen av medelfelet på ett sortförsök”
(Sveriges utsädesfören :s tidskr. 1926)
samt på detta område tills, med G.
Bonnier utgivit läroboken ”Biologisk
variationsanalys” (1940). Dessutom
har han publicerat flera skrifter om
potatis och potatisförädling m. m.
och tills, med Å. Åkerman och K.
Fröier redigerat minnesskriften
”Sva-löf 1886—1946. History and Present
Problems” (1948). — Gift 1928 med
Dagny Nilsson. S. L.
Tegel, Erik Jöransson,
ämbetsman, historieskrivare, f. 1563 i
Stockholm, f 12 febr. 1636 därstädes.
Föräldrar: Erik XIV:s rådgivare Jöran
Persson och Anna Jonsdotter. — T:s
livsöde är i flera hänseenden
karakteristiskt för de första Vasakungarnas
sekreterarregemente. Några år efter
Jöran Perssons avrättning
omhändertogs familjen av hertig Karl.
Troligen tänkte denne, att sönerna skulle
kunna bli lika dugliga och trogna
tjänare som fadern. Hans
förhoppningar infriades beträffande T. Denne
visade sig äga ett gott huvud och
sändes på Karls bekostnad till
Tyskland för högre studier. Dessa
fort-gingo 1583—87 vid olika univ., bl. a.
Heidelberg och Rostock. T. avlade
ingen ex. men anställdes vid sin
återkomst till Sverige i Karls kansli.
Detta blev hans huvudsakliga
arbetsfält. Är 1602 befordrades han till
sekr. Liksom sin fader var han
emellertid ytterst mångsidig. Särskild
fallenhet visade han för juridiken, och
efter en snabb karriär inom
rättegångsväsendet förlänades han 1607
med Hölebo häradsrätt. Redan
tidigare hade Karl tagit honom i bruk
för mer speciella uppgifter. Vid
inbördeskriget 1596 och åren därefter
fick han befattning som statsåklagare.
Sin mest uppmärksammade insats i
detta ämbete gjorde T. vid riksdagen
i Linköping 1600, där han enligt
adelstraditionen skall ha angripit de
fångna rådsherrarna mycket hätskt
och ha varit det egentliga upphovet
till de hårda domarna. Med
åklagarmyndigheten förenade T. snart
chefskapet över tullen i Stockholm och
över säkerhetstjänsten. Intimt
sammanhängande härmed var hans
uppdrag i hemlig tjänst. Tidigt verksam
som spion i Danmark och Polen kom
han att inta en framskjuten post i det
sv. kunskaparväsendet. T. hade alltså
hos Karl IX i vissa avseenden en
äm-betsmannaställning jämförlig med
faderns hos Erik XIV, och denna
ställning hade han förstått stärka genom
det icke alltid rättfärdiga förvärvet
av en betydande förmögenhet. Då
högadeln kom till makten med
Gustav II Adolfs trontillträde, berövades
den i dess ögon förhatlige T. alla sina
statliga tjänster och miste i en rad
processer större delen av sin
förmögenhet. Genom den nye konungens
mellankomst återfick han emellertid
en del av sina arbetsuppgifter och
lyckades återupprätta sin goda
ekonomi. — Ehuru T :s bana som
kungatjänare således rymmer mycket
av tidshistoriskt intresse, är det främst
hans historiska författarskap, som
givit honom det rum i Sveriges
historia han med rätta innehar.
Impulserna till historieskrivning fick T.
under vistelsen i Rostock och under
arbetet i kansliet. Han utbildade sig
först till genealog. Som sådan
uppgjorde han Karls stamträd,
producerade stamtavlor över Sveriges, Polens
och Danmarks konungar samt
företog utredningar om sv. adelsätter.
Sedan han sålunda visat sig
hemmastadd på det historiska gebitet, erhöll
han av Karl uppdraget att skriva en
krönika om Gustav Vasa. Den
omedelbara anledningen härtill var den
danske historieskrivaren Huitfeldts
krönika om Kristian III, vars
skildring av konung Gustav högeligen
uppretat Karl. Denne önskade en
vederläggning av den, och dessutom
ville han visa, hur han själv i sin
politik endast gick i faderns fotspår.
Mellan 1597 och 1604 utarbetade T.
en första krönikeversion. I väntan på
att få den tryckt företog han diverse
rättelser och tillägg. Är 1622
tröttnade han på att vänta och tryckte
verket på egen bekostnad. I sin
krönika framträder T. som en
historieskrivare av Olaus Petris skola. Han
har lärt av dennes teknik, men ej
nått dennes mästerskap. Han saknar
även den färg och det liv, som
utmärker Peder Swart. Sitt största
värde har T :s arbete därigenom, att i
detsamma — både i referat och i
avskrift — bevarats en myckenhet
ur-kundsmaterial, som T. hade tillgång
till i det kungliga kansliet men som
nu gått förlorat. T. fick även i
uppdrag att skriva Erik XIV:s historia.
Härmed var han sysselsatt under
1600-talets första decennier, och hans
mening var att i den ge upprättelse
åt fadern. Tyvärr har intet bevarats
av detta. Ett bevis på Gustav II
Adolfs höga uppskattning av T. är,
att han anmodade denne skriva
Johan III:s och Karl IX:s historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
