Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teje, Tora - Telleen, Johannes - Tempelman, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Telleen
473
Tempelman
nade hennes bild av Medea i
Euripides tragedi med samma namn. Hon
framträdde där som ”den ideala
tolkaren av det klassiska dramats stora
passionsgestalter” (Agne Beijer). Den
tragiska attityden, den monumentala
linjeföring som det stora sorgespelet
kräver, behärskar T. som ingen
annan på sv. scen. — Emellertid har T.
också ett visst sinne för det komiska
och ibland t. o. m. för det karikerade.
Hennes mästerstycke i denna genre
är den fula, halvgamla guvernanten
i Jacques Devals ”Fröken”, som hon
formade med en karaktäriseringskonst
där det groteska stod i första planet.
En typstudie av färgstark djärvhet var
också Farmor i Hj. Bergmans
”Farmor och Vår Herre”, där dock trots
komiken det skrämmande övervägde.
En underström av djup värme
utmärkte däremot den drastiskt
formade tjänarinnan i Garcia Lorcas Fröken
Rosita, som rörde lika mycket som
roade. Dessutom har T. i ett antal
moderna, huvudsakligen engelska
stycken med fint behag och
älskvärdhet format bilder av vackra
so-cietetsdamer med ett inslag av
äventyrslystnad under den korrekta och
konventionella ytan. -—■ Sitt intresse
för den modernaste franska
dramatiken har T. visat bl. a. genom sin
tolkning av Marceline i J. J.
Bernards ”En själ i nöd” och Inès
i Sartres ”Stängda dörrar”. Den
förra rollframställningen tillvann sig
Bernards häpna och nästan
skräckslagna beundran. Bland hennes senare
rollskapelser märkas särskilt den med
bisarr humor utformade huvudfiguren
i Giraudoux’ ”Tokiga grevinnan”,
den storslaget anlagda och
genomförda kejsarinnan Agrippina i
Raci-nes ”Britannicus” och den stora
skådespelerskan madame Alexandra i
Anouilhs ”Colombe”, en hänsynslöst
karikerad gestalt mot ett underlag
av bitter besvikelse och tristess. — T.
har också, ehuru sparsamt, medverkat
inom filmen. Hon spelade med i flera
av den sv. stumfilmens mera
betydande verk, ss. ”Karin
Ingmarsdot-ter” och ”Erotikon”. Vid den sv.
filmatiseringen av ”Kameliadamen”
1925 spelade T. titelrollen, som hon
s. å. spelat på Dramaten. Efter
talfilmens genombrott har hon
medverkat i filmversionen av G.
Gustaf-Jansons roman ”Gubben kommer”. -— T.
erhöll Litteris et artibus 1928. •—
Gift 1913 med hovfotografen
Herman Sylwander. O. W.
Telleen, Johannes, präst,
tid-ningsgrundare, f. 3 aug. 1846 i
Knäred, Halland, f 26 nov. 1933 i
Du-luth, Minnesota, USA. Föräldrar:
åbon Sven Andersson och Nilla
Jepps-dotter. —■ Med föräldrar och syskon
kom T. 1853 till Förenta staterna, där
familjen slog sig ned i Moline,
Illinois. Efter 1864 påbörjade studier
vid Augustana College och
Seminarium prästvigdes han 1872, verkade
i de sv.-lutherska församlingarna i
Des Moines, lowa, och Denver,
Colorado, 1872—82, var sv. v.-konsul i
Denver 1883 samt 1883—90 pastor
vid den av honom 1882 stiftade
Ebenezer-förs. i San Francisco, den
första bestående sv.-lutherska
församlingen i Kalifornien. Åren 1890—92
ledde han insamlandet av
penningmedel för Bethany College i
Lindsborg, Kansas, var därpå under ett
tiotal år reseombud för lutherska
generalkonsiliets mission i Indien samt
verkade från 1902 som pastor i
Chicago, Minneapolis, Benton Harbor,
Michigan m. fl. platser, tills han 1925
blev emeritus. Han blev 1901 teol.
hedersdr vid Thiel College i
Green-ville, Pennsylvanien. — T. var en god
talare och flitig skribent. Han är
grundläggare av den i San Francisco
alltjämt utkommande sv.-amerikanska
tidningen Vestkusten, vilken han
hösten 1886 började utgiva såsom en
liten kyrkotidning, kallad Ebenezer,
vars namn dock snart ändrades till
Vestkusten. — Gift 1873 med Maria
Anderson. O. R. L.
Tempelman, Olaus (Olof
Samuel), arkitekt, f. 21 febr. 1745 i
Herrestads skn, Östergötl. län, J 27
juli 1816 i Stockholm. Föräldrar:
komministern Samuel T. och Susanna
Maria Ridderström. ■—• T., som tidigt
blev föräldralös, omhändertogs av sin
farbroder, kyrkoherden i Östra
Stenby, Petrus T., vilken
uppmärksammade och utvecklade hans anlag som
tecknare. Utbildning erhöll han vid
Trivialskolan i Linköping 1758—63
och i Uppsala där han 1769
avslutade sina studier med en avh.
benämnd ”De frictione corporum super
plano horizontali motorum”. En an-
Olof Tempelman. Gouache av okänd
konstnär.
ställning hos dåv. överintendenten
Carl Fredric Adelcrantz resulterade
1771 i en befattning som konduktör
vid Överintendentsämbetet, där T.
fr. o. m. denna tidpunkt blev
permanent verksam. År 1773 knöts han
även till Konstakad. som föreläsare i
geometri och perspektiv och blev där
1777 agré och sekr. och 1779 som den
förste ord. prof, i civilarkitektur. Åren
1776-—81 tjänstgjorde T. även som
informationsadjutant vid
Fortifikationen. Han gjorde 1780—81 i
sällskap med Carl August Ehrensvärd
en studieresa till Tyskland, Holland,
Frankrike och Italien. — Trots sin
gedigna utbildning och ledande
ställning vid Konstakad. kom T. icke att
spela någon förstaplansroll i tidens
sv. arkitekturutveckling. I sina tidiga
arbeten, huvudsakligen offentliga
byggnader och kyrkoinventarier, som
utfördes inom ramen för
Överinten-dentsämbetets verksamhetsområden,
anslöt han sig helt till Hårlemans och
Adelcrantz’ kompositionsidéer med
enkelt proportionerade
byggnadsvolymer och sparsam klassicerande dekor.
Bland arbeten från denna tid märkas
ombyggnad av Konsistoriehuset i
Västerås (1775—77), skolhus i Tun,
Västergötland (1778), kyrka i
Tjärstad, Östergötland (1777) samt
orgelfasader i kyrkorna i Torup,
Halland (1777), och Kättilstad,
Östergötland (1779). Utlandsresan, som
satte T. i tillfälle att uppleva de
nyantika stilströmningarna ute i Europa,
gav honom trots allt inte den
oomstridda ställning han kunnat vänta sig
i egenskap av Konstakad :s ämnesrepr.
Främsta skälet härtill tycks ha varit,
att hans förnämste uppdragsgivare,
Gustav III, under dessa år själv
besökt Europas ledande konstcentra och
därvid utvecklat en förkärlek för en
extrem och teatralisk nyantik, vilken
var främmande för T. Konungens
smak tillfredsställdes bättre av
teaterdekoratören Louis Jean Desprez’
byggnadsprojekt, och T:s öde blev
under 1780- och 1790-talen att gång
på gång konkurreras ut av denne
icke-fackman. Hans projekt till
lustslott på Haga (1786), modellerat på
Palladios Villa Rotonda, och till
Bo-tanicum i Uppsala (1787) — med
antikiserande tempelförhall —
omarbetades sålunda av Desprez, varvid
T:s rustikpartier liksom andra
traditionellt 1700-talsmässiga drag togos
bort för att lämna en effektfullare
bakgrund åt de tunga klassiska
byggnadselementen. Samma öde rönte
förslag till ekonomihus och till
corps-de-garde på Haga, där T. slutligen
endast betroddes med uppförandet av
den då som provisorisk bostad
planerade ”Konungens paviljong” (1787—
88). Denna gestaltades efter moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
