Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Thermænius, Edvard - Thesmar, Christopher - 1. Thiel, Ernest - 2. Thiel, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thesmar
506
Thiel
tens informationsstyr. först som
sakkunnig och från juli som tf. avd.-chef
vid den avd., som ägnade sig åt
rådgivning åt tidn.-pressen i ömtåliga
utrikespolitiska ärenden. Ären 1943
■—46 var han på Informationsstyr :s
och senare Utrikesdep:s uppdrag
sakkunnig för utarbetandet av en
framställning över Sveriges utrikespolitik
under det andra världskriget; arbetet
utgjorde i viss mån en förberedelse
till det senare utgivandet av de sv.
vitböckerna. — T:s forskningar rörde
till en början främst sv. partihistoria.
Utom drsavh. och aktpublikationen
”Svensk bondepolitik” (1931) har
han på detta område utgivit
översikten ”Sveriges politiska partier”
(1933) samt ”Riksdagspartierna”
(avseende tiden 1867—1934; i
”Sveriges riksdag”, II: 17, 1935). Ett
speciellt institut har han behandlat i
”Remissdebatten” (1931) och ett
liknande på utländskt område i
”Adressdebatten i underhuset, en studie i
parlamentarisk teknik och tradition”
(1942). ”Sveriges politiska historia
efter 1809” (1937) är en
populärvetenskaplig översikt; i ”Geopolitik
och politisk geografi” (1937) beröras
vetenskapshistoriska och
statsteore-tiska spörsmål. T:s senare forskningar
ha bl. a. inriktats på jämförande
studier rörande regeringssystem och
regeringsansvar i de nordiska länderna.
En frukt av dessa studier är
uppsatsen ”Om tillkomsten av 1809 års
regeringsform” (Statsvetenskaplig
tidskr. 1950). — Gift 1) 1922 med
Ruth Elisabet Kallenberg, f 1948;
2) 1952 med Ellen Ingegerd
Oden-crants. O. N.
Thesmar, Christopher,
ämbetsman, f. 1636 i Alt-Stettin,
begravd 12 april 1709 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Gregorius T. och
Benigna Hencken. — T. anslöt sig
1655 som volontär till sv. armén i
Polen och medföljde 1657 en
beskickning till Turkiet. Han knöts
sedermera till Stockholms
stadsförvaltning, i det han 1673 anställdes som
kämnär för att följ, år utnämnas till
rådman. Till en början tjänstgjorde
han i justitiekollegium, senare i
politi-kollegium, som i honom erhöll en
nitisk och självuppoffrande arbetskraft,
när det gällde vården om sjuka och
nödlidande. Han lade därvid i dagen
inte blott framstående administrativa
egenskaper utan även en för hans
samtid ovanligt humanitär syn på
behandlingen av de nödställda. I sin
för Danvikens klientel och många
andra välsignelsebringande
verksamhet uppehöll han intim kontakt med
drottning Ulrika Eleonora, som i så
hög grad ömmade för huvudstadens
fattiga, och även med Karl XI. T.
var sålunda drottningen behjälplig
att inrätta det av henne instiftade,
1689 färdigbyggda S:t Johannes’
hospital, sedermera bekant under
namnet Drottninghuset, och utsågs av
henne till dess inspektor. År 1696
utnämndes han till ämbets- och
bygg-ningsborgmästare, och året därpå
belönades hans förtjänster genom att
barnen tilldelades adelskap. Att
samma heder icke vederfors honom
personligen berodde på att det vid denna
tid ansågs olämpligt att låta en
adelsman bekläda ett magistratsämbete. —■
Gift 1674 med Sophia Lovisa
He-dinger. C.-F. C.
1. Thiel, Er n e s t Jacques,
bankman, konstsamlare, f. 18 aug. 1859
i Norrköping, f 6 jan. 1947 i
Djursholm. Föräldrar: maskiningenjören
Jacques Jean T., inflyttad från
Belgien, och Fanny Stiebel. — T.
slutade skolan vid 14 års ålder. Efter
praktik utomlands blev han 1877
korrespondent vid Stockholms Enskilda
Bank. År 1881 blev han prokurist i
kommanditbolaget Louis Frænkel, och
1884—91 var han verkst. dir. för
Härnösands Enskilda Banks
Stockholmskontor, som tillkommit på hans
initiativ. Sistn. år grundade han en
egen bankirfirma, Stockholms
Kredit-och Diskontofören., 1899 ombildad
till Ab. Stockholms Diskontobank;
T. var styr.-ordf. i företaget till 1901,
då han drog sig tillbaka. Sedermera
ägnade han sig endast sporadiskt åt
affärer. Bl. a. deltog han i
finansieringen av järnmalmsbrytningen i
Sydvaranger i norska Östfinnmarken
en tid under första världskriget. Som
bankman var T. uppslagsrik och djärv
och hade smak för det ovanliga och
spännande. Under 1890-talet var han
med sin dåv. vän Knut Wallenberg
med om Saltsjöbadens exploatering.
Från 1897 var han under några år
Sv. Dagbladets främste finansiär;
f. ö. är hans verksamhet föva känd.
Han var det sv.
1890—1910-tals-måleriets och -skulpturens store
mecenat långt innan dessa decenniers sv.
konst vunnit ett mera allmänt
erkännande hos kritik och publik. Rikast
företrädda i hans samling blevo
Bruno Liljefors, Eugène Jansson, Carl
Larsson, Karl Nordström, Anders
Zorn och norrmannen Edvard Munch.
Dansken Hammershöj är repr. bl. a.
med sin kanske mest omdebatterade
målning. Som helhet utgör samlingen
ett representativt tvärsnitt av den
nämnda epoken. Den inrymdes i ett
av F. Boberg ritat, 1905 färdigbyggt
galleri vid Blockhusudden i
Stockholm och inlöstes 1924 av staten
(”Thielska galleriet”, nu mus.). T.
deltog även i samtidens litterära liv,
ehuru han ej publicerade några egna
arbeten. Särskilt intresserade han sig
för Nietzsche, av vars verk han över-
Ernest Thiel.
satte ”Bortom Godt och Ondt”
(1904), ”Till moralens genealogi”
(1905) och ”Afgudaskymning”
(1906). Genom en donation av
300 000 mark möjliggjorde han, att
Nietzschearkivet i Weimar, inrättat
1904, kunde fortsätta sin verksamhet.
Han ägnade sig f. ö. åt att skriva
memoarer, som ej publicerats. — Gift
1) 1884—97 med Anna Fredrika
Josephson; 2) 1897 med Signe Maria
Altin. R. S.
2. Thiel, A r t h u r Semmy,
affärsman, f. 30 sept. 1860 i Norrköping,
f 18 mars 1933 i Stockholm. Bror till
T. 1. — Efter skolgång i Norrköping
och handelsstudier i utlandet erhöll
T. 1880 anställning hos firman
Bendix, Josephson & Co., varefter han
övergick till firman Joseph Leja, i
vilken han blev delägare. Denna firma
ombildades 1902 till ab. Nordiska
kompaniet, där T. var styr.-led. till
sin död. T., som ansågs vara en
mycket duglig affärsman och expert
i fråga om varukännedom, var
styr.-led. i ett flertal övriga företag, ss.
Göteborgsbanken, de Lavals ångtur-
Arthur Thiel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
