Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Thyselius, Beata - Thysell, Samuel - Thörnberg, Ernst Herman - Thörne, se även Törne - Thörne, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thysell
543
Thörne
följ, år en studieresa till Paris. Hösten
1887 ingick hon i det
associations-företag, som då förhyrde Nya (senare
Sv.) teatern i Stockholm och för
vilket A. Warberg, A. Falck och A.
Col-lin stodo i spetsen. Här kvarstod hon
även sedan Emil Hjertstedt följ, år
övertagit teatern. Sina ur
publiksynpunkt största framgångar vann T.
med bl. a. Drottning Henriette i
Dumas d. ä:s ”De tre musketörerna”,
Konni i E. Brändes ”Övermakt”,
titelrollen i Topelius’ ”Regina von
Em-meritz” och Sarah Howard i
Giaco-mettis ”Drottning Elisabeth”. •— Vid
sitt giftermål 1890 lämnade T.
scenen. Nio år senare ingick hon som
medarb. i Th. Tjäders
uthyrnings-byrå, som hennes syster, fröken Anna
Lundqvist, några år tidigare
övertagit. Är 1907 grundade T. egen
fastighets- och uthyrningsbyrå. Vid
makens död 1924 lämnade hon denna
verksamhet och återgick till
privatlivet. — Gift 1890 med skriftställaren
Erik Thyselius (T. 5). A. L.
Thysell, Nils Samuel, präst, f.
7 jan. 1877 i Lomma skn, Malmöh.
län. Föräldrar: folkskolläraren
Johannes T. och Dorotea Helena Maria
Gärtner. ■—■ Efter mogenhetsex. i
Malmö 1897 blev T. fil. kand, i
Lund 1899 samt avlade teol. ex. och
prästvigdes 1902. Han var
gruvpredi-kant i Billesholm och Bjuv 1902—06
och innehade därefter olika
prästerliga tjänster i Stockholm 1906—16.
Han var föreståndare för Stockholms
stadsmission 1907—23 samt
arbetsledare i Stockholms centrala
diakonråd 1916—23. Är 1923 blev han
kyrkoherde i Matteus förs, i
Norrköping; han erhöll prosttitel 1946 och
blev emeritus 1951. — T:s
verksamhet har varit av stor betydelse som
uttryck för kyrkans sociala intresse.
Utom i stadsmissionen har han verkat
i Förb. för kristet samhällsliv, där han
Samuel Thysell.
1918—43 var sekr. och 1943—49
ordf. Han var red. för tidskr. Kristet
samhällsliv 1920—43. Sin
uppfattning om kristendomens sociala
uppgift har han framlagt i bl. a.
skrifterna ”Jesu evangelium och samhället”
(1924) och ”Kristendomen och
arbetarrörelsen” (1928). En
redovisning för de strävanden, som T.
företräder, finnes i det av T. redigerade
arbetet ”Kristendom och samhällsliv”
(1949). T. har särskilt sökt från
kristen utgångspunkt utveckla idén om
den s. k. funktionella äganderätten,
som innebär, att den enskildes fria
förfogande över egendom kan etiskt
motiveras endast i den mån den
befrämjar en god och ansvarsmedveten
brukning med nästans och samhällets
bästa som översta mål. — Gift 1911
med Elsa Kristina Hedblad. J. J.
Thörnberg, Ernst Herman,
skriftställare, föreläsare, f. 6 juni 1873
i Gladhammars skn, Kalmar län. —
Efter en utbildning, bestående av
fragmentarisk folkskolegång och en
bokhållarkurs i Västervik kom T.
1888 till Stockholm, där han fick
plats på kontor. Sin självutbildning
fortsatte han med stor iver, lärde sig
bl. a. engelska, tyska och franska och
började vid aderton års ålder ägna
sig åt översättning och journalistik.
Efter att 1893 ha lämnat
kontorsan-ställningen verkade han ett par år i
den frikyrkliga pressen, först som
red.-sekr. i Svenska Budbäraren till
slutet av 1894, därefter som medl. av
red. för Västra Sverige (bägge tidn. i
Göteborg). Till 1901 fortsatte han
sin journalistverksamhet i olika tidn.
i landsorten (bl. a. red.-sekr. i tidn.
Småland 1897—99 samt red. och
ansvarig utgivare för Sundsvalls
Dagblad 1900—01); 1902—05 var han
politisk korrespondent till Sv.
Dagbladet från Norge. Vid sidan av
tidnings-arbetet hade han på 1890-talet börjat
resa omkring som nykterhetstalare
och föredragshållare, och sedan 1905
har föreläsnings- och den fria
skrift-ställarverksamheten varit hans
huvudsakliga sysselsättning. Han har
flera gånger besökt Förenta staterna;
1907 undersökte han tills, med G.
Bagge på uppdrag av
emigrationsut-redningen utresande emigranters
uppfattning om orsakerna till deras
ut-vandringsbeslut. Sedan 1936
åtnjuter han ett av riksdagen beviljat årligt
forskarunderstöd. Är 1939
promoverades han till fil. hedersdr i Uppsala.
— T:s första böcker (1907 och 1910)
handla om kooperationen; senare har
han behandlat bl. a. ekonomiska
ämnen (t. ex. i ”Nationalekonomiens
historia”, 1, 1924) och de
sv.-ameri-kanska relationerna (”Sverige i
Amerika, Amerika i Sverige”, 1938), men
sina främsta insatser har han gjort
E. H. Thörnberg.
inom studiet av det moderna sv.
samhället, spec. i den mån det utformats
genom folkrörelsernas verksamhet.
Hans huvudarbeten äro
”Samhällsklasser och politiska partier i Sverige”
(1917), ”Från det moderna
samhället” (1935) och ”Folkrörelser och
samhällsliv i Sverige” (1943); genom
dem framstår han som grundläggare
av en sociologisk forskning på sv.
material. T :s enastående rika personliga
erfarenhet av livet och
samhällsutvecklingen i Sverige (och även
Amerika) sedan 1880-talet kombineras i
dessa arbeten med hans stora
beläsenhet inte minst i den ofantliga
amerikanska litteraturen på området.
Formen är oftast rapsodisk, och det
händer, att problemställningarna dränkas
av den överflödande
materialrikedomen. Det vanligen lärdomspräglade
språket kryddas då och då av
arkaise-rande eller folkligt drastiska
vändningar. Som föreläsare fängslar T.
starkt genom sitt mycket personliga
uppträdande och framställningssätt.
—■ T. erhöll 1953 Illis quorum. —
Ogift. U. D.
Thörne, se även Törne.
Thörne, Sven Alfred, målare, f.
24 april 1850 i Horns skn, Östergötl.
län, J 15 mars 1916 i Stockholm.
Föräldrar: skomakaren Sven Petter
T. och Inga Catrina Nilsdotter. —
T. studerade vid Konstakad. 1874—
80 och erhöll där undervisning i
landskapsmålning av P. D. Holm, vars stil
och motiwal han till en början följde
i friskt och redbart uppfattade
landskapsbilder från mellersta Sverige.
Efter att vid Konstakad. ha erövrat k.
medaljen 1880 och blivit agré 1881
reste han ut och studerade bl. a. i
München och Paris, där han
tillägnade sig en ljusare och renare kolorit.
Han var repr. på Konstakad :s
utställningar bl. a. 1885 och 1887. Särskilt
odlade han, med växlande framgång,
den stillsamma idyllen. Sitt bästa gav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
