Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tigerstedt, Georg Fredrik - 3. Tigerstedt, Robert - Tilander, se även Thilander - Tilander, Gunnar - 1. Tilas, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tigerstedt
552
Tilas
1) 1758 med Engel Jacobina Sirelia,
t 1782; 2) 1783 med Brita Sofia
Aminoff. — Litt.: K. E. F. Ignatius,
”G. F. T:s landsförräderi”
(Historial-linen Arkisto 17, 2, 1902); T. T.
Rinne, ”G. F. T., juonittelija ja
maanpetturi” (Hist. Aikakauskirja
1936); M. Lindquist, ”G. F. T:s
tragiska öde” (Hist. o. litt.-hist. stud.
24; Sv. litt.-sällsk. i Finland 320,
1949). E. B-k
3. Tigerstedt, R o b e r t Adolf
Armand, fysiolog, f. 28 febr. 1853 i
Helsingfors, f 2 dec. 1923 därstädes.
Föräldrar: lektorn i historia,
professorn Carl Constantin T. och Evelina
Teresia Degerman. Brorsons sonson
till T. 2. — T. blev student i
Helsingfors 1869, fil. kand, och fil. mag.
1873, med. kand. 1876, med. lic.
1880 och efter disp. sistn. år med.
dr 1881, allt i Helsingfors. Han var
därstädes laborator i fysiologi 1876
—78 och docent i ämnet 1881—82,
men övertalades redan 1881 av prof.
Chr. Lovén att överflytta till Sverige.
Där blev han vid Karol. inst. 1881
tf. laborator och 1882 laborator i
fysiologi samt 1884 tf. prof, och 1886
prof i detta ämne (efter Lovén). T.
blev sv. medborgare 1882 och
förklarades genom k. brev 1889 för sv.
legitimerad läkare. Är 1899 kallades han
till prof, i fysiologi vid Helsingfors
univ. och återflyttade 1900 till
Finland, där han kvarstod i nyssnämnda
tjänst till 1919. Han invaldes i en
rad lärda samfund, bl. a. i Vet. akad.
1890, och blev fil. hedersdr i
Helsingfors 1907, Kristiania 1911, Dublin
1912 och Groningen 1914. Ären 1890
-—-1900, var han led. av direktionen
för Allm. barnhuset i Stockholm. -—•
T. var framstående forskare, främst
inom cirkulationens och näringens
fysiologi, stimulerande lärare och
dessutom mångsidigt verksam vid
sidan av sin egentliga gärning. Hans av
Vet. akad. och Sv. läkaresällskapet
prisbelönade ”Lehrbuch der
Physiolo-gie des Menschen” (1897-—98; 10:e
uppl. 1923) var högt skattad och
översattes till flera språk. Andra
viktiga arbeten voro ”Lehrbuch der
Physiologie des Kreislaufes” (1873;
2:a uppl., 1—4, 1921—23) och
”Blodomloppets fysiologi” (1883
—90). T. redigerade 1889—1900
tidskr. Hygiea och från 1898
Skandi-navisches Archiv für Physiologie.
Jämte talrika vetenskapliga arbeten
författade han ett stort antal skrifter
i medicinhistoriska, biologiska,
hygieniska och allmänna ämnen. Bl. a. må
nämnas ”Medicinens utveckling till
en naturvetenskap” (1924; 2:a uppl.
1927) samt biografier över Gadolin,
Linné, Harvey och Lavoisier. T.
ivrade för nykterhet utan förbud, var
intresserad av skönlitteratur, konst
Robert Tigerstedt.
och musik m. m. Boksynt, rikt bildad
och mångsidig, var han personligen
älskvärd, skämtsam och vänsäll. —
Gift 1878 med sin kusin Ljubov
Lud-milla Martinau. — Litt.: nekrolog av
C. G. Santesson i Hygiea 1923, av
G. Liljestrand i Sv. läkartidn. s. å.
P. H. T.
Tilander, se även Thilander.
Tilander, Artur Gunnar,
språkforskare, f. 22 juli 1894 i Tranemo
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
handlanden Alrik Gotthard T. och Levina
Larsson. —• Efter studentex. i
Göteborg 1914 blev T. vid Göteborgs
högskola fil. mag. 1919, fil. lic. 1921 och
fil. dr 1923. Sistn. år blev han även
élève diplömé de 1’École des Hautes
Études i Paris. Ären 1923—26 var T.
e. o. lektor vid Saltsjöbadens
samskola, och 1927—37 var han docent
i romanska språk vid Lunds univ.
Sedan 1937 är han prof, i samma ämne
vid Stockholms högskola. Han har
företagit studieresor bl. a. till
Frankrike, Italien, Spanien, Portugal och
England. ■—■ Inom T :s omfattande
vetenskapliga produktion märkas
Gunnar Tilander.
utom drsavh. ”Remarques sur le
Roman de Renart” (1923) en rad
arbeten, som gruppera sig kring den
fornfranska rävromanen, vars
ordförråd han ingående analyserat, bl. a.
i ”Lexique du Roman de Renart”
(1924) och ”Notes sur le texte de
Renart” (1925). Bland andra av T.
utförda större fornfranska textstudier
och texteditioner märkas ”Le traité de
fauconnerie de 1’empereur Frédéric
H” (1926), ”Les livrés du roi
Mo-dus” (1—2, 1932), ”Les manuscrits
de Modus” (s. å.), den moderna
franska övers, av ”Modus” (1931)
och ”La chace dou cerf” (1941) samt
”Fragment d’un traité de fauconnerie
anglo-normand en vers” (1943).
Även inom fornspansk och
fornportu-gisisk textkritik har T. arbetat
framgångsrikt, bl. a. med de stora
utgåvorna ”Los fueros de Aragön”
(1937), ”Fueros aragoneses
descono-cidos” (1935), ”Uma tradu^ao
portu-guesa desconhecida do tratado de
cetreria do rei Dancus” (1940) och
”Fueros de la Noverena” (1950). I
anslutning till sina textkritiska
editioner har T. i synnerhet ägnat
ordför-rådsfrågor och etymologiska problem
stor uppmärksamhet, ss. i ”Glanures
lexicographiques” (1932), och även
kommit att syssla med rent
realfilolo-giska, etnografiska, kulturhistoriska
och rättshistoriska problem, även
utanför det romanska språkområdet.
Han har således bl. a. utgivit
”Gudsdomen att bränna ljus” (1940),
”Jakt och djurfångst i Afrika” (1944)
och ”Nyare svensk jakthistorisk
litteratur” (s. å.). Bland T:s rent
ling-vistiska bidrag märkas arbeten i fransk,
spansk och portugisisk ljud- och
formhistoria och betydelselära, bl. a. en
studie över det franska substantivet
”mot” (1938). — Gift 1939 med
Margareta Krüger. B. M-g
1. Tilas, D a n i e l, friherre,
bergsvetenskapsman, heraldiker, genealog,
f. 13 mars 1712 på Gamlebo i
Skinn-skattebergs skn, Västmanl. län, f 27
okt. 1772 i Stockholm. Föräldrar:
överstelöjtnanten Olof T. av en
prästsläkt från Dalsland och Maria
Hjär-ne. — Efter studier i Uppsala
åtföljde T. 1731—32 häradshövding Funck
på dennes tingsresor i Bergslagen, och
därunder lades grunden till T :s
intresse för bergsbruket. Han inträdde
1732 som auskultant i Bergskollegium,
där han blev e. o. kanslist i
advokat-fiskalskontoret 1734 och v. notarie
1738. Under denna tid ägnade han
sig huvudsakligast åt fältarbeten. Så
företog han 1735 en studieresa genom
Dalarna och in i Norge, och som
medl. av durchfahrtskommissionen
för Finland studerade han 1737—38
de geologiska förhållandena i detta
land. Därunder fick han också till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
