Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillandz, Elias - Tillberg, Knut - Tillgren, Josua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillberg
554
Tillgren
märkligt evenemang med
inbjudningsskrift av akad:s rektor och med
personer utanför akad. som betalande
åskådare. T. hade i sitt hus en ”anatomisk
teater” (museum) och gjorde där
dissektioner. Han utgav en
dissertation ”De ossibus humanis” (1692),
som är en utförlig redogörelse i ord
och bild för människans benbyggnad.
—• T. grundläde i Finland botanikens
studium på empirisk grund och har
fått namnet den finländska
botanikens fader. I Holland hade han
förvärvat goda kunskaper i ämnet, och
efter återkomsten till Åbo satte han
akad:s botaniska trädgård i stånd
samt började utforska traktens flora
tills, med sina lärjungar. Till ledning
under exkursionerna utgav han
”Ca-talogus plantarum, tam in excultis,
quam incultis locis prope Aboam
su-periori aestate nasci observatarum”
(1673), som är en förteckning över
de 496 vilda och odlade växter, vilka
föreg. sommar hade anträffats invid
Åbo; detta arbete, som blott är känt
i ett enda fullständigt ex. (i K. bibi.),
är den första botaniska skrift, som har
utgivits i Finland. Där upptagas
växternas latinska namn jämte deras
svenska och finska namn samt deras
nytta och förmenta medicinska
egenskaper (”dygder”) m. m., och där
lämnas de äldsta uppgifterna om
trädgårdsodlingen i Finland. Under
nära tvåhundra år var ”Catalogus
plantarum” den enda floran över
Finland. År 1683 utgav T. 2:a uppl. av
sitt arbete, nu med 536 växter, varav
406 vilda, och samtidigt som
komplement det första sv. botaniska
planschverket, ”Icones novae in usum
selec-tae et Catalogo plantarum promiscue
appensae” med 158 växtbilder i
träsnitt; namnen på växterna återgivas
av Elias Fries i ”Botaniska utflygter”
(3, 1864). — T:s botaniska
pionjärinsats fick stor betydelse, även om
”det stora nordiska kriget och stora
ofreden sopade bort spåren af hans
verksamhet” (F. Elfving). Efter
honom uppkallade Linné det
amerikanska växtsläktet Tillandsia. —
Ogift. — Litt.: O. E. A. Hjelt,
”Naturhistoriens studium i Finland före
Linnés tid. 1. E. T. och hans verk”
(1843); densamme, ”Notiser” ur
Sällskapets Pro fauna et flora förhandi.,
ny följd (1869); F. Elfving, ”E. T.
Ett 250-årsminne” (Finsk tidskr.
1921). S. L.
Tillberg, Knut Henning Robert,
ämbetsman, finansman, f. 4 mars
1860 i Hjorteds skn, Kalmar län, f
7 sept. 1940 i Stockholm. Föräldrar:
bruksägaren Karl Peter T. och Emma
Charlotta Elliot. — T. avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1879 och
hovrätts-ex. i Lund 1885 samt blev v.
häradshövding 1887 och var notarie i Över-
Knut Tillberg.
ståthållarämbetet 1888—98. Åren
1893—98 var han samtidigt härmed
dir. för ab. Gällivare Malmfält,
därtill kallad av den kände
industrimännen G. E. Broms, som sedan 1891
jämte C. O. Bergman och David
Hummel behärskade aktiemajoriteten
i företaget. Vid tiden för T :s tillträde
köpte bolaget aktierna i
Luossavaara-Kiirunavaara ab., och vid hans
avgång blev Luleå-Ofotenbanans
utbyggande beslutad av riksdagen; på
detta beslut berodde det framtida
nyttiggörandet av järnmalmstillgångarna.
För bägge frågornas lösning bidrog
T. verksamt, för den senare även
som led. av Första K. 1896—1908
såsom repr. för högern i Kalmar
läns n. del. Ären 1904—06 var han
led. av bevillningsutskottet och 1908
av bankoutskottet). Under 1890-talet
gjorde T. en insats också i den
skånska stenkols- och lervaruindustrien. —
Den kontakt T. i Malmbolaget
knutit med K. A. Wallenberg ledde via
dennes norska förbindelser hans
intresse in på de norska vattenfallens
utnyttjande. Så var han bl. a. omkr.
sekelskiftet den förste finansiären av
den Birkeland-Eideska
luftkväve-metoden, som han sedan exploaterade
tillsammans med Wallenberg, genom
vilken Norsk Hydro bereddes tillgång
till internationellt kapital. Från
samma tid härleder sig T :s insats i fråga
om anrikningen av våra fattigare
järnmalmer genom understöd av
Gustaf Gröndals uppfinningar och
anläggande av Herrängs anrikningsverk i
Roslagen enligt dennes metod. — En
ansenlig förmögenhet, förvärvad bl. a.
genom lyckade styckningar av några
större bruksföretag, satte T. i stånd
att självständigt eller i samarbete
med landshövding C. Cedercrantz i
Kalmar och bankdir. Sven Huldt i
Malmö vidga sin företagsfinansiering.
Hans intresse kom alltmer att inriktas
på zinkframställning och exploatering
av gruvfyndigheter i Mellansverige.
För utvinning av zink bildades
Troll-hätte elektrotermiska ab., vars 1910
uppförda zinkverk baserades på en
uppfinning av G. de Laval.
Tillförseln av malm säkrades genom T:s
förvärv av gruvorna i Saxdalen,
Kalvbäcken, Ryllshyttan, Ö. Silvberg och
Svärdsjö i Dalarna. På T:s initiativ
infördes 1912 den då nya s. k.
flota-tionsanrikningen i Saxberget, som var
ett av de första anrikningsverken
enligt denna metod i Europa.
Beaktans-värda äro även hans främjande av
försöken att utvinna olja ur skiffer
vid Latorp i Närke samt att
framställa lättbetong av de öländska
skiffrarna. — Det första världskrigets
starkt stegrade arbets- och
materialkostnader samt det därpå följande
katastrofala prisfallet särskilt på
metaller blevo ödesdigra för T :s
företag, som ännu till stor del stodo under
utbyggnad. Ett stort kraftverksbygge
jämte zinkverk vid Glomfjord nära
Bodö kunde med möda avvecklas.
Trollhättebolaget, de mellansv.
gruvorna och T :s andra engagemang
fingo övertagas av de kreditgivande
bankerna, och T. drog sig tillbaka till
privatlivet. — T:s bestående insats
är att ha förlagt och i praktiken fört
ut flera för den industriella*
expansionen betydelsefulla tekniska
uppfinningar. Därvid lockades han väl så
mycket av den tekniska nydaningen
som av det ekonomiska utbytet.
Innehavare av Linnémedaljen sedan 1914
kallades han 1920 till led. av Ing. vet.
akad. Han var en förfinad
kulturpersonlighet och rikt musikaliskt begåvad;
han framträdde även som kompositör.
— Gift 1909 med Karin Kristina
Ideström. H. Wn
Tillgren, J o s u a, läkare, f. 11
sept. 1881 i Stockholm. Föräldrar:
kassören Carl Wilhelm Leonard T.
och Laura Wilhelmina Hansson. ■—
T. blev student 1899, med. kand.
Josua Tillgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
