Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turnblad, Swan - Tursén, Erland Zacharias - Tybeck, Johan - Tynell, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tursén
65
Tynell
arts, literature and Science, vanligen
benämnt Turnbladska inst., som
alltjämt består. Donationens värde
uppgick till D/a mill. dollars. Inst. har
till uppgift att upprätthålla och
befordra de kulturella förbindelserna
mellan sv.-amerikanerna och det
gamla hemlandet, vilket bl. a. sker genom
undervisning i sv. språket,
tillhandahållande av sv. litt. samt utgivande
av en årsbok med bidrag till
belysning av svenskarnas insatser i
mellersta västern. — Gift 1883 med
Christina Nilsson. T. M.
Tursén, Erland (Erland
Zacharias), veterinär, f. på
1720-ta-let i Växjö, f 19 maj 1778 i
Stockholm i en uppgiven ålder av 52 år.
Föräldrar: organisten Zacharias
T ursenius och Margaretha Platina. —
Efter skolstudier i Växjö blev T.
student vid Lunds univ. 1742. Följ, år
övergick han till Uppsala univ., där
han som medicinæ et æconomiæ
studiosus erhöll k. stipendium och 1745
disputerade under Linnæus’
presidium. Han var Vet. akad:s
ämnes-sven sedan tre år, då han 1750 på k.
befallning företog en resa till
östersjöprovinserna och Pommern för att
studera djurläkarevetenskapen samt
vid hemkomsten s. å. erhöll ett årligt
arvode av 500 rdr smt ”för att, då
creaturs sot, det ware hästars, fänads
eller fårs, ypar sig i någon province,
resa i orten, öpna creaturen, uprätta
historiam morbi samt sina röhn till
landets tjenst af trycket almänna
göra”. T. visade under de följ, femton
till tjugu åren största intresse oeh
flit i att fullgöra detta uppdrag;
även Lappland besökte han (1761)
för sjukdomar hos renar. Med
statsunderstöd företog T. studieresor 1753
till England och 1755 till
kontinenten, vilken avslutades i Berlin 1756.
— T., som var Sveriges förste
tjänste-veterinär, framträdde även som flitig
skribent. Många beskrivningar över
kreaturssjukdomar och råd med
botemedel mot dessa utgingo från honom
till trycket och spredos i landsorterna.
I Vet. akad:s handlingar 1756
återfinnas hans iakttagelser under
nämnda studieresor, ”Anmärkningar om
den fä-sjuka, som en lång tid
grasse-rat.. . uti Europa.” — Gift före 1770
med Britta Maria Nyman. N. F—m
Ty beck, J o han, präst, f. 26 jan.
1752 i Askersund, t 28 jan. 1837 i
Fogdö skn, Söderman], län.
Föräldrar : borgaren Petter T. oeh Stina
Quist. — T. blev student i Uppsala
1777, prästvigdes 1779 och var 1781
—97 huspredikant hos
landshövding Sven Liljencrantz på
Hässel-byholm. Under tiden 1801—03
hade han adjunktsförordnande på
kom-ministraturen i Helgarö men var
därefter tjänstledig intill sin
avsättning från prästämbetet 1819. Av den
Liljenerantzska familjen erhöll han
hemmanet ön på Fogdön i Mälaren
och tillbragte där återstoden av sitt
liv. Till T: s uppehälle under denna
tid bidrogo även många andra av hans
vänner och meningsfränder inom
samhällets övre skikt. Personligen en
mycket redbar man kom han i
konflikt med stiftsledningen uteslutande
på grund av sina särmeningar i
religiösa frågor. — T. synes från börj an
ha stått under inflytande av
herrn-hutismen, men redan i början av
1780-talet gled han över i
sweden-borgianism. I samband med de
romantiska tankarnas framväxt i början
av 1800-talet skapades i vissa
avseenden förutsättningar för en bättre
förståelse än förut för de
sweden-borgska åsikterna. T. blev i en rad
predikningar oeh uppsatser en av
deras ivrigaste förespråkare. En
samling utkom anonymt i Köpenhamn
1807, en annan i Stockholm 1816.
Särskilt stor uppståndelse väckte han
1817, då han gav en ”Biblisk
Förklaring öfver Högmässotexten På Andra
Stora Bönedagen den 20 april 1817:
Gud var i Christo”. Konsistoriet i
Stockholm anmälde skriften hos
hov-kanslersämbetet. T. blev emellertid
frikänd men kallades inför
Strängnäs domkapitel, av vilket han
dömdes till avsättning. Sin
författarverksamhet fortsatte T. oförtrutet.
”Med stor polemisk skärpa” (Böök)
angrep han kyrkan. I och för sig voro
T: s meningar ej radikalare än flera
andra prästers vid denna tid. Men T.
var mera utmanande i formen. T: s
konflikt uppmärksammades även
inom den litterära världen. L.
Hammarsköld ägnade en omfattande och
grundlig recension åt T:s skrifter i
Swensk litteraturtidning 1820. Bland
T:s skrifter märkas ”Christlig
Undersökning öfver Aposteln Pauli Lära
om Lagens Gerningar, om Tro och
Rättfärdighet; jemte vänlig adress
till det aktningsvärda Evangeliska
Sällskapet och Dess vänner” (1819),
”Likheten och Skilnaden mellan
Apostelen Pauli Lära och Doctor Luthers
System om Gerningar, Tro och
Rättfärdighet” (1820), ”Jemförelse
emellan det Symboliska Systemet i
Reli-gions-Läran och det rent Bibliska, til
anledning för de Christne, som wilja
och kunna pröfwa allt, för att behålla
det bästa” (1826). T:s levnadsöde har
i litterär form behandlats av Albert
Engström i ”Ränningehus” (1920). —
Gift 1788 med Helena Troselius.
H. G—dh
Tynell, Knut Olof Laurentius,
biblioteksman, f. 18 juni 1887 i
Try-de skn, Kristianst. län, t 31 mars
Knut Tynell.
1953 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Lars T., som var en både som
personlighet och i sin prästerliga
gärning högt ansedd man, vilken
publicerade det kultur- och
konsthistoriska arbetet ”Skånes medeltida
dopfuntar” (1913—21), och Karna Larsson.
— T. blev efter mogenhetsex. i Lund
1905 fil. kand. 1908, fil. lic. 1912 och
fil. dr 1918, allt i Lund. År 1909 blev
T. amanuens vid univ.-bibi, i Lund.
Han övergick 1913 som andre
biblio-tekskonsulent först till
Ecklesiastik-dep., sedan till den 1914 nyinrättade
Folkskolöverstyr. och kom 1919 till
Skolöverstyr. i samma tjänst. Åren
1930—45 var han förste
bibliotekskon-sulent där (tf. från 1925). — Inom
sitt stora verksamhetsområde utförde
T. ett betydande arbete, främst
knutet till den genomgripande
reorgani-sation av folkbiblioteken, som
möjliggjordes sedan statsmakterna 1929
skapat bättre grunder för understöd
till dessa bibliotek. T:s formella
skicklighet i förening med stor
saklighet och grundlighet gjorde honom
särskilt lämpad för denna uppgift.
Han organiserade även den
utbildning av personal för stadsbibliotek
och andra större bibliotek, som tog
sin början 1926 och därefter
periodiskt fortgått inom Skolöverstyr. T.
var sekr. i kommittén ang.
stadsbibliotek i Stockholm 1918—22 samt
sekr. i stadens biblioteksstyr. 1923
—32. I Sveriges allm. biblioteksfören.
var han styr.-led. 1915—44 oeh ordf.
1933—40. — T. utövade även ett
flitigt skriftställarskap; bland hans
skrifter må nämnas drsavh. ”Studier
angående det svenska statsrådets
politiska ansvarighet” (1918) samt
”Skolbiblioteket” (1927),
”Folkbiblioteken i Sverige” (1931) och den
värdefulla handledningen ”Om
studier och hjälpmedel vid studier”
(1934). Han var 1916—45 medutgi-
5 Svenska män och kvinnor VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
