Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Wachtmeister, Carl - 18. Wachtmeister, Axel - 19. Wachtmeister, Hans - 20. Wachtmeister, Gotthard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wachtmeister
124
Wachtmeister
nister. Samtidigt som han inträdde i
statsrådet utnämndes han till en av
rikets herrar. Tills, med övriga
statsråd inlämnade W. sin
avskedsansökan efter regeringsnederlaget i
försvarsfrågan vid urtiman 1871; kort
därefter avled han, oväntat drabbad
av slaganfall under en promenad på
en av Stockholms gator. — W. ansågs
som en av Sveriges erfarnaste
diplomater och var särskilt förtrogen med
den danska frågan. Vid konferensen i
London 1864 företrädde han de
förenade rikena. W:s utrikespolitiska
linje gick liksom den Manderströmska
mot allt större resignation i den
skandinaviska frågan. Som
utrikesminister fullföljde han en strikt
neutralitetspolitik. Under fransk-tyska
kriget ådrog han sig en häftig kritik av
Adolf Hedin genom att ge efter för
preussiska hovets påtryckningar och
uttala ett beklagande av de sv. tidn: nas
antityska propaganda. Genom sin
långvariga vistelse i utlandet hade
han givetvis förlorat kontakten med
de inre politiska förhållandena hemma
i Sverige, men hans uppträdande i
riksdagen gjorde i stort sett ett
gynnsamt intryck på grund av hans
auktoritativa saklighet och den enkla
rättframhet, med vilken han framlade
sina synpunkter. En smula bisarr i
sitt yttre framträdande, åtnjöt han
allas aktning som ”en karaktär av
det renaste guld” (Louis De Geer). ■—
Gift 1863 med Constance Georgine
Louise de Bourbel. — Litt.: L. De
Geer, ”Minnen” (1—2, 1892); E.
Hedin, ”Den skandinaviska
alliansfrågan 1857—63” (Vitt. akad:s handl-,
81, 1953); Aage Friis och Povl
Bagge, ”Europa, Danmark og
Nord-slesvig. Aktstykker og Breve 1864—•
79” (1, 1939); H. Hamilton,
”Anteckningar rör. förhållandet mellan
Sverige och Danmark 1863—64” (utg. av
A. Friis och E. Hedin 1939); H. L.
Lundh, ”Från skandinavism till
neutralitet” (1950). S. Sw.
18. Wachtmeister, Axel Fredrik,
greve, godsägare, hovman, f. 5 nov.
1827 på Vanås i Gryts skn,
Kris-tianst. län, f 15 aug. 1899 på
Kulla-Gunnarstorp i Allerums skn, Malmöh.
län. Föräldrar: kammarherren greve
Carl Axel W. och grevinnan Beata
Sophia Wrangel af Sauss. Brorson
till W. 15. — W. blev 1846
underlöjtnant vid Livgardet till häst men
lämnade redan 1854 militärtjänsten med
ryttmästares rang. Han arrenderade
då det för fadern instiftade
fideikommisset Vanås, som han efter dennes
död 1865 tillträdde. W. var en av
Kristianst. läns repr. i Första K. 1867
—75. Vid hovet utnämndes han till
kabinettskammarherre 1872,
överste-kammarjunkare 1882 och
överstekam
marherre 1888. W. var en duktig
jordbrukare och till sin läggning enkel
och flärdfri. Förmögen genom sitt
gifte — hans maka var dotterdotter
till Sveriges på sin tid rikaste man,
greve Carl De Geer af Leufsta (bd 2
s. 223) — tillfördes därigenom
Vanås bl. a. den av greve Gustaf Adolph
Sparre af Söfdeborg (1746—1794)
hopbragta och av Carl De Geer
genom dennes köp av
Kulla-Gunnars-torp förvärvade konstsamling, det
s. k. Vanåsgalleriet, som alltjämt
trots ett par utförsäljningar är en
av vårt lands allra värdefullaste
kollektioner i privat ägo. Vid sin
bortgång innehade W. Vanås
fideikommiss och ägde Kulla-Gunnarstorp i
Skåne samt de stora
bruksegendomarna Strömsberg, Ullfors och
Västland i Uppland. — Gift 1852 med
sedermera statsfrun hos drottningen
friherrinnan Elisabeth Sophia Lovisa
Charlotta von Plåten. Th.
Hans Wachtmeister (19). Målning av K. P.
Lehman.
19. Wachtmeister, B ans, greve,
jordbrukare, ämbetsman, f. 23 febr.
1828 i Karlskrona, f 10 nov. 1905 på
Skärva i Nättraby skn, Blek. län. Son
till W. 15. — Efter undervisning i
hemmet blev W. student 1844, fil.
kand. 1847, fil. dr 1848 och jur. kand.
1850, allt vid Uppsala univ. Han
ägnade sig därefter åt skötseln av
Jo-hannishus fideikommissegendomar
och inköpte bl. a. Lindö 1857, Skärva
1863, Torsåker 1872 samt Harg och
Tjusta 1874, samtliga gårdar utom
Skärva belägna i Uppland. W. deltog
från 1853 i samtliga ståndsriksdagar
utom 1859—60 och var led. av Första
K. 1867—77. Han tillhörde flera olika
utskott och var v. ordf, i lagutskottet
1871—72. Han var ordf, i
statsrevisionen 1863, landshövding i Blek, län
1867—83 och ordf, i
hushållningssällskapet 1868—84 samt ordf, i
landstinget 1865—79. År 1869 blev han led.
av Lantbruksakad. •—• W. intog en
säregen patriarkalisk ställning inom
sitt län, där han var den ojämförligt
störste jorddrotten. Själv en skicklig
kemist ägnade han stort intresse åt
sådana frågor som gödning,
växtodling och jordens avdikning m. m. Som
länschef fick han redan från början
ett drygt arbete med att bereda
befolkningen hjälp och arbetstillfällen
under nödåren 1867—69. Under
1870-talet, då konjunkturen förbättrades,
ägnade han sin uppmärksamhet
främst åt järnvägsbyggandet i
Blekinge och gjorde en betydelsefull
insats för landskapets anslutning till
södra stambanan genom linjen
Karlskrona—Växjö (1874). Måtta, lugn
kraft, rättrådighet och humanitet
utmärkte hans ämbetsutövning. I
politiskt hänseende moderat stod han
svågern, justitiestatsministern Louis De
Geer, nära, röstade för
ståndsriksdagens avskaffande 1865 och
motionerade om reformer bl. a. på
undervisningsväsendets område. Sålunda var
det efter förslag av W. som grekiska
språket upphörde att vara
obligatoriskt ämne vid läroverken. Efter sin
avgång från landshövdingeämbetet
företog W. vidsträckta resor både i
Europa, Asien, Afrika och Amerika
och hämtade därifrån stoff till ett
flertal skrifter, bl. a.
”Medelhafsskiz-zer. Dagboksanteckningar under en
resa i n. Afrika, Grekland och
Turkiet 1884” (med teckningar av F. von
Dardel, 1884), ”Turistskizzer från
Indien” (1894), ”Vägvisare för
turister. Handledning vid uppgörande af
resplaner” (1891). — Gift 1850 med
friherrinnan Ebba De Geer af
Finspång. — Litt.: ”Ätten Wachtmeister
genom seklerna” (4, 1932, redigerad
av Hugo Wachtmeister). S. Sw.
20. Wachtmeister, Gotthard,
greve, jordbrukare, ämbetsman, f. 11
mars 1834 på Rögle i Välinge skn,
Malmöh. län, f 15 maj 1920 i
Hälsingborg. Bror till W. 17. — W. blev
student i Lund 1852 och ingick s. å. i
Skånska husarreg., där han
befordrades till underlöjtnant 1854 och
löjtnant 1862. Efter avsked från reg.
1868 kvarstod han som ryttmästare i
armén till 1870, varefter han ägnade
sig åt skötseln av fäderneegendomen
Rögle. Han var tf. domänintendent
1878—80, landshövding 1880—92 och
hushållningssällskapets ordf. 1883—
92, allt i Malmöh. län. På egen
begäran förflyttad till den ss. mindre
kostsam ansedda landshövdingestolen i
Blek, län innehade han denna 1892—
1900 och var samtidigt ordf, i länets
hushållningssällskap. Sedan han sistn.
år dragit sig tillbaka till privatlivet,
var han till en början bosatt å
Hildes-borg i Härslövs skn och därefter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
