Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åman, Valter - Åmark, Curt - Åmark, Karl - Ångman, Johan - Ångström, släkt - 1. Ångström, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åmark
511
Ångström
part på arbetsmarknaden.
Medlemsantalet har stegrats från 180 000 till
325 000 undei’ en tioårsperiod. Å.
hai-genomdrivit starkt ökade
medlemsavgifter och uppläggning av
reservfonder. Framgångsrika löneaktioner
ha genomförts, och
statstjänstemän-nen ha tidigare än i något annat land
uppnått årliga löneförhandlingar
efter den privata arbetsmarknadens
mönster. Ä. har skickligt balanserat
sina intressen som partiman och
TCO-dir. och har, ehuru medl. av
Socialdemokratiska arbetarepartiets verkst.
utskott, som TCO-man lojalt
iakttagit den politiska neutralitetens
princip. — Gift 1930 med Thyra Elise
Karolina Norberg. S. Sw.
Åmark, Curt Erik, läkare,
psykiater, f. 29 sept. 1910 i Linköping.
Föräldrar: direktören Erik Å. och
Nanny Rebecka Olsson. — Efter
stu-dentex. i Linköping 1929 blev Å. med.
kand. 1932 och med. lic. 1938 i
Stockholm samt med. dr och docent i
psykiatri vid Karol. inst. 1951. Han var
bitr, läkare vid psykiatriska
polikliniken vid Karol. sjukhuset 1948—51
och vid Långbro sjukhus 1952—53
samt är sedan sistn. år överinspektör
för sinnessjukvården och sedan 1951
psykiatrisk konsulent vid Stockholms
stads familjerådgivningsbyrå. Han
har utgett ett antal skrifter i psykia-
Curt Åmark.
tri och alkoholistvård, bl. a.
gradual-avh. ”A study in alcoholism” (1951).
—• Gift 1937 med Karin Ingeborg
Jonsson. P. H. T.
Åmark, Karl Fredrik Ernst,
ämbetsman, skriftställare, f. 14 april
1886 i Enköping. Föräldrar: rektorn
Fredrik Wilhelm Å. och Hedvig
Lovisa Arosenius. — Efter att i
Uppsala ha avlagt mogenhetsex. 1904 oeh
fil. kand.-ex. 1907 blev Ä. fil. lic.
1912, fil. dr 1915 och jur. kand. 1920,
allt vid Stockholms högskola; 1915
—17 var han docent dar i politisk
ekonomi. Han blev aktuarie i
Kommerskollegium 1912, förste aktuarie
1919 och var tf. kommerseråd 1926—
29. Åren 1930—50 var han kanslichef
hos Rikskommissionen resp.
Riks-nämnden för ekonomisk
försvarsbe-redskap. Han var sekr. i tull- oeh
traktatkommittén 1920—24 och sekr.
i Nationalekonomiska fören. 1921—
30. — Å. är en bemärkt skriftställare
i ekonomiska ämnen. Hans drsavh.
”Spannmålshandel och
spannmåls-politik i Sverige 1719—1830” (1915)
är både ett pionjärarbete och ett
standardverk. En av Å. i Kommersiella
meddelanden 1921 publicerad
retrospektiv prisindex för åren 1860—
1913, vilken senare kompletterats
bakåt ända till 1732, har flitigt
utnyttjats av den ekonomisk-historiska
forskningen. Efter att 1941—51 ha
redigerat årliga redogörelser för den
sv. kristidspolitiken har Å. på
offentligt uppdrag utarbetat en
sammanfattande översikt i ämnet,
”Kristids-politik och kristidshushållning i
Sverige under och efter andra
världskriget” (1—2, 1952), avsedd att tjäna
till ledning i händelse av framtida
behov. — Å. blev led. av
Lantbruks-akad. 1924 och Krigsvet. akad. 1937.
— Gift 1913 med Elin Petrea Thulin.
S. Sw.
Ångman, Johan Erik,
bergsvetenskapsman, f. 19 april 1768 i
Föllinge skn, Jämtland, f 29 juni
1851 i Västerås. Föräldrar:
kyrkoherden Ericus Jonas Å. och Christina
Ekeblad. — Å. blev student vid
Uppsala univ. 1786 och avlade där
juridisk ex. 1791 samt bergsex. 1793.
Han blev sistn. år auskultant i
Bergskollegium och 1796 v. notarie
därstädes. År 1794 sändes han till Finland
för att där bygga en hytta för
silvermalm och göra provsmältningar,
varefter han under två år förestod
fri-stadsdirektionen i Eskilstuna. Han
utnämndes 1801 till bergsfogde i
Norbergs bergslag, erhöll 1813 v. fiskals
titel, förordnades 1829 att även vara
bergsfogde i Skinnskattebergs
bergslag och fick 1836 assessors titel. År
1850 flyttade han till Västerås. — Å.
publicerade bl. a. ”Afhandling om
svenska bergverkens tillstånd och
öden före konung Gustaf den I:s tid”
(i Vitt. akad:s handl., 8, 1808), för
vilken han prisbelönades av akad. För
eftervärlden är han mer känd genom
sitt stora arbete ”Försök till
beskrif-ning om Norbergs bergslags härad och
dess gamla Jern-bergslag” (1835; ny
uppl. 1925, utg. av Norbergs
bergslags hembygdsfören.); det utgör ett
mycket värdefullt bidrag till
västmanländsk hembygdsforskning,
särskilt rörande näringslivet i forna
ti
der. — Gift 1) 1799 med Hedvig
Kristina Stare, f 1820; 2) 1823 med
Hen-rika Johansson. T. M.
Ångström, släkt, härstammande
från Ånge i Borgsjö skn, Medelpad,
där Anders Persson under 1700-talets
andra hälft var hemmansägare. Hans
son, komministern i Sättna förs.,
Medelpad, Johan Å. (f. 1782, f 1853),
som tog släktnamnet efter
födelseorten Ånge, blev stamfar för släktens
nu levande äldre gren och far till
läkaren och botanisten Johan Å. (Å. 1),
prof. Anders Å. (Å. 2) och prof. Carl
Å. (Å. 3). Å. 2:s son, prof. Knut Å.
(Å. 4) blev far till överdirektören
Anders Å. (Å. 5), civilingenjören
Hilding Knutsson Å. (f. 1890), som 1925
—42 var chef för Uppsala spårvägar,
samt chefen för
Luftfartsinspektio-nen Tord Å. (Å. 6). Bland Å. 3:s söner
märkas ingenjören och
industrimännen Carl Å. (f. 1856, f 1932), som
1892—1908 var verkst. dir. i Motala
verkstads nya ab. samt 1902—09
tillhörde överstyr, i Sveriges
verk-stadsfören., och förre adjunkten vid
Högre allm. läroverket för gossar på
Norrmalm i Stockholm Nils Arendt
Å. (f. 1877). En dotter till Å. 5 är
skådespelerskan Brit Hélène Å. (f.
1924), gift Eklund. — En brorson
till ovannämnde komministern Johan
Å., hemmansägaren Anders Persson,
upptog släktnamnet Å. och blev
stamfar för den yngre släktgrenen. Hans
äldre son, lantbrukaren Per Johan Å.
(f. 1838, f 1933), blev farfar till
översten och ställföreträdande militär
-befälhavaren för Första
militärområdet Karl Råne Å. (f. 1898).
1. Ångström, Jo h an, läkare,
botanist, f. 24 sept. 1813 vid Lögdö bruk
i Hässjö skn, Medelpad, f 19 jan.
1879 i Örnsköldsvik. Föräldrar:
komministern Johan Å. och Anna
Catharina Thunberg. — Å. blev student
1835 och med. kand. 1848,
disputerade för magistergraden 1850 och blev
med. lic. 1851, med. dr 1852 samt kir.
mag. 1853. Han var tf. sjukhusläkare
vid armén i Skåne 1848, tjänstgjorde
som uppbördsläkare ombord 1849 och
blev läkare vid örbyhus i Uppland
1850 samt provinsialläkare i
Lycksele distrikt 1853 och i örnsköldsviks
distrikt 1868. — Å:s viktigaste
insats tillhör botaniken. Med understöd
av Vet. soc. i Uppsala gjorde han
botaniska resor till Nordlanden, Pite
och Lule lappmarker 1837 samt till
Jämtlands och Trondheims
fjälltrakter 1840. År 1843 följde han
finländaren F. Nyländer pä en resa till ö.
Finland, ryska Karelen och ryska
Lappmarken. I sin produktion, som
huvudsakligen faller inom floristiken,
har Å. behandlat Sparganium och
Botrychium m. fl. kärlväxtsläkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
