- Project Runeberg -  Positivspelarens son /
41

(1879) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liknar förakt. Instinkten såras deraf lika djupt, som
vid mognare år det klara medvetandet af
förödmjukelsen. Det var också för mig ett bittert ögonblick, och
så mycket bittrare, som hvad jag erfor var dunkelt och
således icke kunde bortresonneras, Jag egde ej någon
lindring för min smärta i förståndet, ej någon tröst af
tanken att i framtiden genom eget värde kunna aftvå
den skuld, jag fått i arf; jag egde blott kännedom af
den skymf, som ordet “mördarungar* innebar.

Upptagna af våra egna intryck, sutto Paul och jag
tysta. Jag var barn och följaktligen egoist. Hvad jag
sjelf erfor, sysselsatte således hela min själ, utan att
jag egnade någon uppmärksamhet åt Paul.

Efter en stund inträdde gästgifverskan med mat och
öl. Hon satte fram det på bordet och blickade i
förbigående på Paul, som förblef i oförändrad ställning.

— Hör på, Pålle, sade hon, ni tog mina ord
nog illa. Nog vet ni, att jag alltid tyckt om er och
ansett er vara en bra och hederlig gosse, men se, ni
vet ock att . . .

— Tyst, mor, jag vet mycket, jag, som ni icke
bebo f v er slamra om, inföll Paul häftigt. — Gå nu er väg,
ni har gjort nog med förargelse i dag.

Paul reste sig upp, och gästgifverskan gick,
mumlande en hel ramsa af ord, som icke just tolkade någon
särdeles stor vänlighet, utan bevisade, att hon fann Pauls

m X

uppförande i högsta grad opassande, för hvilket denne
likväl icke tycktes det minsta känslig,

Han tog nyckeln ur dörren och tillslöt den efter
henne. När han derefter vände sig mot mig, hade hans
drag återtagit sitt ursprungliga sorglösa uttryck, och
ban sade med ett uppmuntrande leende;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspositiv/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free