Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om själsförmögenheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liknöjdhet hafva vi framkallat det onda ifrån det
ursprungligt goda.
Så t. ex. är fåfängan, eller mera riktigt uttryckt,
bifallsbegäret en för menniskan högst väsendtlig
egenskap. Det är den som gör den ena menniskan
beroende af den andras tanka och omdöme, samt kommer
henne att eftersträfva andras gillande, och att lida
af deras klander. Utan denna känsla skulle menniskorna
icke kunna lefva i ett samhälligt förhållande,
emedan en hvar skulle förakta den andras omdöme
och aldrig bemöda sig om att vinna aktning af sina
likar. Än mera, denna känsla, i förening med de
moraliska förmögenheterna, gör att vi söka genom
utmärkta och ädla egenskaper tillegna oss verldens
beröm, och är den kraft som frammanat stora händelser
och stora handlingar. — Den skulle således med
ledning af förstånd och moralitet, såsom den i en
harmonisk själsutveckling måste vara, utgöra en för lifvet
högst väsentlig egenskap, samt i sina följder medföra
välsignelse.
Nu åter urartar den till ett af våra svåraste fel,
just derföre att vi äro okunniga om karakteren och
ändamålet med våra själs förmögen heter.
Det vore fruktlöst om vi företoge oss att vilja
förändra begäret efter bifall till likgiltighet för hvad
andra tycka och tänka om oss, emedan vi då ville
förändra denna själsförmögenhets karakter. Detta vore
lika ogörligt som att vilja ändra ett öga till ett öra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
