Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annorstädes, och detta var så mycket lättare som gossens
öfvervägande egenkärlek och envishet gaf tillkänna en
i högsta grad halsstarrig karakter.
»Det är icke af bristande förmåga,» sade jag,
»utan af brist på vilja, som han ej lär sig något.»
»Mitt barn, tillade jag, du måste ha föresatt dig
att ej vilja lära något?» Gossen rodnade och svarade:
»Jag fick stryk när jag skulle lära mig a, b, c, och
sedan vill jag icke läsa mera. — Fadren bad mig
gifva sig ett råd huru han skulle lyckas öfvervinna
gossens oläraktigbet, »ty, sade han, straff hjelper,
såsom ni hör af honom sjelf, alldeles icke. Han har
fått mycket stryk utan att han derföre på minsta sätt
blifvit flitigare.» Jag försäkrade fadren att om han
ville att gossen aldrig skulle inhemta något i kunskapsväg,
borde han genom straff och aga tvinga honom
dertill. »Ni har ju i hans svar till mig den tydligaste
ledning att just agan gör honom obenägen.» Jag
gaf honom derefter det rådet att alldeles icke genom
något våld söka förmå gossen till att läsa, utan låta
honom en tid förblifva öfverlemnad åt sig sjslf; men
att vid hvarje examen, som hölls i offentliga skolor,
föra gossen dit för att bevittna huru andra gossar
genom sin flit blifvit prisbelönade, samt sålunda sätta
hans ganska stora bifallssinne i rörelse, så att det
eggade honom att äfven genom flit utmärka sig, det
enda medel jag ansåg kunna bära några frukter, emedan
begäret att vinna bifall borde besegra egenkärleken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
