Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Många motiv till nya dikter grodde i den åldrande
skaldens sinne ännu under hans sista år. Blott några få togo
form. Bland dem de båda dikterna ”Vandringsmän”, i hvilka
han tolkat dels den längtan efter det ideala, som präglat
hela hans lif, dels fantasiens förmåga att skänka sken öfver
allt mulet och grått, alla trälbestyr här i lifvet. Det fanns
intet åldradt i den sextiosjuårige skaldens diktning. Aldrig
hade han diktat mjukare, friskare, skönare än i dessa sina
svanesånger. Han var alltjämt en fantasiens ungersven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
