- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 17. August Strindberg /
5

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

AUGUST STRINDBERG.



*



Många äro icke de svenska författare, som gjort en större
insats i sin nations lif än August Strindberg. Redan
kvantitativt är raden af hans skrifter högst imponerande. Och hvilka
banbrytande arbeten rymmas icke i denna rad, arbeten, hvilka
redan omstämt själar och format nya människor, och andra,
som i ännu högre grad skola göra det. Mästerverken nästan
trängas sida vid sida.

Sedan ett trettiotal år är han också ständigt i elden. Han
förvånar, upprör, väcker hat och beundran. Visserligen
framkalla icke längre hans skrifter samma fenomenala raseri
som på åttiotalet, då han slutligen fick gå i frivillig landsflykt.
Men det står alltjämt strid kring hans namn. Han vinner nya
vänner och förlorar gamla. Många af hans arbeten äro
redan klassiska. De läsas och omläsas af personer i olika
åldrar och af vidt skilda världsåskådningar. Andra mottagas
som pamfletter. Det finnes människor, som hafva upphört
att intressera sig för honom, därför att han icke längre är
den gamle Strindberg, fritänkaren, demokraten,
samhällsförbättraren. Andra hälsa med sympati hans angrepp på
”den store dyngherren”, tidens materialism, och följa med
intresse hans vandringar i mystikens djupa skogar. Minst
af allt finnes den enstämmighet kring hans namn, som man
skulle vänta, att åldern och hans oerhörda nyskapande
alstring skulle beredt honom. Men som Strindberg själf sagt,
man får icke staty, då man är reformator. Åtminstone icke
så länge man lefver.

En människas öde ligger i hennes karaktär. Strindbergs
oroliga, vidtfamnande lifsvandring är endast en afspegling
af hans eget lynne. Han har alltid varit motsägaren, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/17/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free