Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1800-TALETS DRAMATIK.
*
Ett folkfattigt, nordligt och afsides liggande land som
vårt har ju fått sin diktning liksom sin hela högre
kultur starkt påverkad af strömningarna ute i
Europa. Vi ha måst mottaga vida mer än vi kunnat gifva.
Det gällde då att under detta icke desto mindre skydda
vår egenart, men en dylik sträfvan har under långa skeden
ej mycket medvetet varit förhanden. Tid kom och tid gick;
1500-talets sträfva protestantism och en blek afglans af
renässansen efterträdde medeltiden; 1700-talet hade sitt
engelsk-franska inflytande med upplysningslitteraturen, 1800-talet sitt
tyska med romantiken och till sist i någon mån sitt nyengelska
och nyfranska med Darwins, Taines och Zolas naturalism —
två alldeles motsatta strömmar.
Icke desto mindre har svensk egenart alltjämt hållit sig
under alla utländska inflytanden — men främst som lynne,
temperament, lyrik. Tag några märkesmän från olika tider,
sinsemellan hur olika som helst, och man skall strax se det.
Tänk på Stiernhielm eller Dalin. Tänk på Bellman, på Geijer
och Tegnér, på Strindberg. Alla ha de lefvat i mäktiga
europeiska strömningars tecken — om Bellman gäller det ju minst,
i hvarje fall intellektuellt, men skedets rokokokultur har dock
präglat honom — och alla ha de tillägnat sig dessa strömningar
och fört dem ut i landet. Men hvarken renässanslärdom eller
upplysnings- och nyttighetsdoktrin eller fransk rokoko,
hvarken tysk romantik eller något som helst potpurri af Darwin,
naturalism och Nietzsche har bortskymt det nationellt svenska,
hvaråt alla dessa diktare — sinsemellan på så olika och så
personligt vis — ha gifvit det starkaste lyriska lif. Och det
äfven, där deras konstform ingalunda varit lyrisk vers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/snl/24/0010.html
