Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOFRÄNKER OCH PARTISTRIDER.
377
hvilka derför ständerna till konungaparets förtrytelse läto anställa
inventering. Hemliga utskickade uppviglade till resning fierestädes
i landsorterna.
I Stockholm bildade sig nu äfven med samma syfte en
sammansvärjning, i spetsen för hvilken stodo grefve Erik Brahe,
hofmarskalken friherre Jakob Horn och öfversten Karl Hård. Man hade
uppkastat flere planer men slutligen stannat dervid, att revolutionen
skulle begynna med tillställandet af ett upplopp bland arbetsfolk
och båtsmän, hvilka sedan skulle understödjas af det manskap, som
för tillfället utgjorde högvakten, och annan militär, som kunde vinnas.
Derpå skulle man söka bemäktiga sig artillerigården, arrestera
åtskilliga riksråd och ståndens talmän, afblåsa riksdagen och
sammankalla en ny samt med biträde af närmaste landtregementen fullborda
statshvälfningen. En af de underordnade deltagarne i
sammansvärjningen tog sig imellertid obetärksamt för att sätta folket i
rörelse (aftonen den 21 juni), innan nödiga förberedelser blifvit gjorda.
Drottningen och de tre bufvudledarne lyckades väl afstyra detta till.
tag, men en korporal Schedvin, som fått kunskap om hvad man
tillämpat, uppenbarade saken för sin löjtnant och denne för
landtmarskalken. Genast besattes mu alla platser i staden med pålitliga
trupper. En mängd personer häktades och stäldes till rätta för en
ständernas kommission; man använde till och med tortyr för att
afpressa bekännelser. Hård lyckades undkomma, men Brahe, Horn
och sex andra blefvo utan förskoning afrättade. Ständerna förordnade,
att åminnelsen af sammansvärjningens upptäckt hvarje följande
midsommarsdag skulle firas. Schedvin belönades för angifvelsen med
adelskap och 100,000 daler k. m. till inköp af ett fideikommiss.
Konungen måste utfärda ett ursäktande bref, och drottningen mottog
af presterskapet »mogna föreställningar».
En ny förödmjukelse bereddes hofvet, då riksrådet (1757) mot
konungens och drottningens önskan beslöt, att Sverige skulle deltaga
i det krig, som tre af Europas hufvudmakter, nämligen Österrike,
Ryssland och Frankrike, förde mot preussiske konungen Fredrik II.
Frankrike lockade svenska styrelsen dertill genom löften om stora
subsidier och öppnade utsigter till Pommerns återvinnande. Men
detta krig börjades, liksom det föregående ryska, utan tillräckliga
förberedelser och fördes utan vinst och ära. På grund af dålig ut.
rustning måste svenska hären, som dess utom gång på gång fick om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
