Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF III:S MORD.
421
rubel årligen. Konungens plan var att med en här af svenskar och ryssar
samt understödd af Spanien landstiga i Ostende och derifrån gå rakt på
Paris för att »förstöra det onda i dess medelpunkt». Rysslands närmaste
afsigt var imellertid blott att tända kriget i vester för att derunder
kunna, oantastadt af de europeiska makterna, undertrycka Polen.
Gustaf, som märkte denna plan, sökte på äfventyrligt sätt mota den;
han förehade nämligen anläggningar för att låta välja sig sjelf till
konung i Polen. Men under dessa vidtutseende planer blef hans
förhållande till bundsförvandterna allt lösare, hans ställning allt
mer in vecklad.
För att förmå ständerna att öfvertaga nya skulder och åtaga
sig ökad bevillning sammankallade Gustaf en riksdag i Gefle. De
ofrälse stånden, hvilka rikligt trakterades, undanhöllos sorgfälligt från
allt umgänge med adeln; på stället var sammandragen en ansenlig
truppstyrka för att, om så ansågs nödigt, bruka våld. Men trots
dessa försigtighetsmått uttalade sig, synnerligen hos adeln, det
missnöje, som allt starkare jäste och vunnit ökad fart genom de
franska frihetslärornas spridning. Redan då hade den
sammansvärjning bildats, hvilken skulle göra ett slut på Gustafs sällsamma
lefnadsbana.
Gustaf Ill:s mord.
Under intrycket af det hat, som adeln fattat mot konungen,
och af den jäsande frihetsyra, som den franska folkrörelsen alstrat,
bildade sig i Gustafs sista lefnadsår småningom en vidtutgrenad
sammansvärjning. Den gamle general Pechlin, väl bekant från parti-
,
tiden, torde hafva varit ledare för en hemlig anläggning, i hvilken
äfven friherre Thure Bjelke, kanslirådet Engeström, grefve Ribbing,
öfverstelöjtnant Liljehorn och åtskilliga andra deltagit; Pechlin
undvek imellertid allt uppseende och förstod att väl sopa igen spåren
efter sig. En kapten Jakob Johan Anckarström, afskedad militär,
hade fattat ett blindt hat till konungen; för lasteligt tal mot
denne hade han blifvit fängslad och åtalad, men sedermera försatt
på fri fot. Han ansåg sig nu orättvist behandlad, och hans hat
tick deraf ytterligare näring; tanken att bära våldsam hand på
konungen började snart hos honom mogna. Han meddelade sig derom med
yrefve C. F. Horn, på hvars gård Hufvudsta nära Stockholm hemliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
