Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vid bivuaken och i kamratkretsen - 127. Ej för en ytlig gammans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127.
(Som n:r 40: »Den ed, jag svurit fanan» eller
> > 70: »Se, öfver dal och klyfta».)
Ej för en ytlig gammans
belt snart förgätna stund
sig slutit har tillsammans
vårt manliga förbund.
Vår glädje är en annan:
så djup som sann han är;
han kring den höga pannan
en krans af minnen bär.
Ett litet helt i lifvet
tillsammans blifva vi,
af hvad, som oss blef gifvet,
gemensamt gifva vi.
Gemensam glädje bringar
den lycka, en blott når;
ty vänskap sina vingar
kring alla lika slår.
Det goda hörs predika,
det sanna höjt sin röst:
då ljuder amen lika
i allas våra bröst.
Och liksom bin sig sluta
till samma rosenknopp,
vi af det sköna njuta,
hvarhelst det spirar opp.
Är det ej härligt, bröder,
att ha en krets som vår?
Hur varmt vårt sinne glöder,
hur lätt hvart hjärta slår I
Och trygge vi förklara,
med bägarn festligt höjd:
så skall det städse vara,
i vänskap, frid och fröjd.
E. TF. Lindblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
