Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vid bivuaken och i kamratkretsen - 139. Hör, hur härligt sången skallar - 140. Till Österland vill jag fara - 141. Stilla skuggor breda sig i kvällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och de väna, blyga dalar,
där en bäck bland blomstren talar:
:,: det är Suomis sång! :,:
Och de skogbekrönta fjällar,
lekande i stjärnekvällar:
:,: det är Suomis sång! :,:
Öfver allt en röst oss bjuder,
öfver allt en stämma ljuder:
:,: det är Suomis sång! :,:
Broder, äger du ett hjärta,
i dess tjusning, i dess smärta
:,: hör blott Suomis sång! :,:
E. v. Qvanten.
140. Till Österland vill jag fara.
Till Österland vill jag fara,
där bor allra kärestan min,
bortom berg och djupa dalar,
allt under så grönan en lind.
Jag där vill bygga en hydda,
där marken står ständigt så grön,
och där träden äro prydda
med blommor, som dofta så skönt.
Min själ, du göre dig redo
den gena vägen att gå,
öfver berg och torra hedar,
förrn natten faller oss på.
Folkvisa.
141.
Stilla skuggor breda sig i kvällen,
solen släckes i svala sjön;
klara stjärnor framgå öfver fjällen,
tända offrande kärleks bön.
Blåa hvalf i nattens timma,
o, låt aningens facklor glimma!
När det skymmer, må jag då förnimma
hoppets saliga ljusa frid!
C. V. Böttiger. •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
