Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vid bivuaken och i kamratkretsen - 144. Korpen och räfven (Det satt en gång uti ett träd en korp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127.
»Er tjänare, herr Korp, hur står det till?» — »Jo bra,
hur mår ni själf, herr Räf?» — »Åjo, tack skall herrn ha;
jag och de mina må, gud vare lof, rätt godt,
förutom yngsta pojken, som har snufva fått,
tyvärr!» Trå, la, la.
»Ack, hvilken frack, herr Korp! Om jag mig ej bedrar,
så tror jag ni från Hamburg edra kläder tar.»
»Ja», svarar korpen, stolt att så sig smickrad se,
och lämnar strax adressen på sin skräddare;
den narrn! Trå, la, la.
»I fall ni sjunger lika väl, som ni är klädd,
kan ni med Jenny Lind er ställa djärft i bredd;
sjung för mig någonting, en aria eller par,
ni ären alla sångare, son ifrån far.
Ej sant?» Trå, la, la.
Herr Korp, som intet neka kan sin nya vän,
strax stämmer upp en aria ur Barberaren.
Men »hast du mir gesehn», så snart han öppna’ mun,
föll osten därutur till marken ned på stund
vid sång: trå, la, la.
Då skyndar räfven fram och griper osten fatt,
och skrattar se’n åt korpen alldeles besatt.
»Nu riktigt med besked jag lurat dig, min sann,
du hvarken är modern ej heller sjunga kan,
ej ens: trå, la, la.»
När korpen detta hör, så blir han desperat
och svär förtvifladt öfver vårt duellsplakat.
Förlusten honom dock till hjärtat mindre går,
än att han ej för sångare passera får.
Bra hårdt! Trå, la, la.
Vill du moral’n af fabeln veta, så se här,
för korpen synnerligast minnesvärd den är:
»Kom väl ihag, min vän», så sa’ en gammal prost,
»att aldrig nånsin sjunga, då du äter ost,
ej ens: trå, la, la.»
F. JK. Hyckert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
