Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vid bivuaken och i kamratkretsen - 146. Alundavisan (Gossen min bor i Alunda by) - 147. Och gossen gick sej ut i morgonstund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Koin så till mig om midsommarkväll.
— Alo, Alunda, Alundalej! —
Gick med mig i dansen, lätt och vig ocli snäll.
Alunda — lunda, Alo.
Flickor, bara tyst! — Men, tillstå jag vill,
— Alo, Alunda, Alundalej! —
hur det var, en kyss den krångla’ han sig till.
Alunda — lunda, Alo.
»Piosa», han sade — »skall jag dö af sorg?»
— »Ah nej! — Alunda, Alundalej! —
Här har du min hand, jag ta’r igen min korg.»
Alunda — lunda, Alo.
A. A. Afzelius.
147. "Och gossen gick sej ut i morgonstund".
Och gossen gick sej ut i morgonstund,
hej, filinkeli! — så glad och lusteli’!
Och gossen gick sej ut i morgonstund,
hopp, fa la la la la la lej!
Då mötte han en mö i rosendelund:
»Vill du blifva min?» sa’ gossen. —
»Nej, nej, nej, nej, nej,
din blir jag väl ej,
nog får jag en ann’», sa’ flickan.
Och gossen gick sej ut i middagsstund,
hej, filinkeli! — så glad och lusteli’!
Då mötte han den mön i rosendelund:
»Vill du än bli min?» sa’ gossen. —
»Nej, nej, nej, nej, nej,
din blir jag väl ej,
får nog än en ann’», sa’ flickan.
Och gossen gick sej ut i aftonstund,
hej, filinkeli! — så glad och lusteli’!
Då mötte han den mön i rosendelund:
»Nog kan jag bli din», sa’ flickan. —
»Nej, nej. nej, nej, nej,
min blir du väl ej;
nu har jag en ann’», sa’ gossen.
F. A. Dahlgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
