Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vid bivuaken och i kamratkretsen - 157. Det står ett ljus i Österland - 158. På vandring (På jorderingen det finnes ingen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157.
Det står ett ljus i Österland,
det lyser som en stjärna;
det är så likt min lilla vän,
den vän, jag ser så gärna.
Jag tror, den vän
den lefver än,
den tänder upp sitt ljus igen
emellan såta vänner.
Om vi ovänner skulle bli,
som såd’na vänner varit,
och som en sådan längre tid
hvarandra älskat hafva!
Så långt som himmel är från jord,
så långt är du från dina ord,
som du med mig har talat.
Folkvisa.
158. På vandring.
På jorderingen
det finnes ingen
så fager blomma
som vännen min,
vännen den hulda, som håg och sinn’
oemotståndligt har tagit in.
På jorderingen
det finnes ingen
så fager blomma
som vännen min.
I höstekvällen
på öde fjällen
jag tänker blott på
min vän så blid.
Strax blir så soligt och varmt därvid
som i den ljufva midsommarslid!
I höstekvällen
på öde fjällen
jag tänker blott på
min vän så blid.
Finsk folkvisa■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
