Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. IX. Bundsförvanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men om detta, att ert liv svävar i fara, har jag ej
minsta aning. Nu är jag idel öra.
Wolfgang visste ej, hur han skulle börja.
– Först en fråga.
– Var så god.
– Det gäller er morbror.
– Ja – vad mera.
– Det jag nu skall berätta er, ställer honom i en
ogunstig dager.
– Men vem har rätten på sin sida? frågade
flickan.
– Jag.
– Gott – jag vill höra på.
– Men kan ni giva mig ert heligaste löfte, att
vad jag nu anförtror er stannar emellan oss, att
ni ej upprepar en stavelse för någon.
– Ja, om det ej skadar morbror.
– Det gagnar honom, ty det förhindrar en
dålig handling.
– Så lovar jag er heligt, att ej röja för någon,
vad ni nu säger mig, sade flickan och lade sin
behandskade hand i hans.
– Tack, fröken Zander.
Wolfgang berättade nu allt han hört.
Elli hörde på, då och då interfolierande med
små bemärkningar såsom åh – nej, vad säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
