Den underbara spegeln / 128 (1914) Author: Otto Witt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. XVI. Sju månader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och det enda svar, jag kan få härpå, är, att det
måste bero endast och allenast på, att vi, iakttagarne,
just bebo denna jord.



Merkurius, Venus och månen framvisa faser, alla likna
månen halv och som skära, medan de yttre planeterna alltid
visa sig endast fulla. Då uppstår denna tydliga
skuggbildning av de höga bergstopparna.

Denna finnes däremot absolut icke på de yttre
planeterna, då de ligga utom jordbanan.

Och så avfärda astronomerna det hela kort
och gott med, att de inre äro bergiga, de yttre
äro flata på ytan.

Jag är säker på, att detta förhållande är något
som absolut är bundet till felobservationer och
intet annat. Ty det är för komiskt att planeterna
skulle rätta sig efter den lilla jordmänniskans
ögon: Ser jordmänniskan mot solen, äro planeterna
bergiga – ser hon från solen, äro de flateroderade.
Nej, det vore för löjligt.

Just Mars är den av de yttre planeterna, som
ligger vår jord närmast – naturligtvis är den
flateroderad och utan bergstoppar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>