Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. XX. Slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättmätige arvtagaren till onkelns förmögenhet,
inbjöd härmed alla världens lärda till ett besök å
Salpiso för att själva övertyga sig om, att det ej
längre existerade någon mars – gåta. Han
önskade endast, att man för formens skull konstaterade
faktum, vilket testator föreskrivit.
Wolfgang lämnade spegeln i Mayers vård och
reste strax till Berlin, varest han strax begav sig
till det Levisonska huset.
Hade han längtat mindre efter Elli, så skulle
han tvivelsutan hava ägnat tidningarna ett mera
ingående studium än han gjorde. Han skulle
då hava lagt märke till, hur det med feta typer,
inom en svart ram stod:
Simon Levison.
Men han var allt för upptagen av att utmåla
sig mötet med den älskade för att alls läsa någon
tidning och därför inträdde han, ovetande om
Levisons död, i sorgehuset.
Elli mötte honom sorgklädd i salongen.
Hon hälsade honom med ett strålande leende.
– Det gick så hastigt, sade hon.
– Vilket?
– Morbrors död.
Wolfgang stirrade på henne.
– Har ni inte läst om det? undrade hon.
– Nej, fröken Elli. Jag längtade så till er,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
