Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äldsta inkommo med kristendomen för en tusen år sedan,
såsom kors, kalk, mässa etc., och de yngsta upptagits i
vårt århundrade såsom lokomotiv, velociped m. fl. Af många
skäl kunde grekiskan ej utöfva ett liknande öfvervälde, och
det forntida Hellas var så att säga ej heller i så hög grad
ett rike af denna världen som det romerska, men i sin
egenskap af den europeiska konstens och vetenskapens fosterland
låter det än i dag sitt språk förse hela den civiliserade
världen med det för hvarje år behöfliga nya antalet af
vetenskapliga termer.
Ett dylikt inflytande af främmande tungomål inskränker
sig emellertid ingalunda alltid till ett blott påtrugande af
en större eller mindre mängd enstaka ord. Det kan ha
långt djupare värkningar. Det utländska sminket kan
nämligen gro fast i huden, intränga i blodet och i ej ringa
grad förändra hela språkets struktur, ity att det
gifver upphof till nya bildningar, prefixer, afledningar etc. Så t. ex.
ha vi af det lty. prefixet be- efter mönstret af det lty.
be-waren (= bevara) af sv. gråta bildat begråta, af den lty.
afledningen -het efter mönstret af det lty. fromhet bildat
af sv. stor storhet o. s. v. Vi kunna, som vi lätt märka,
mångfaldiga dessa exempel i hundratal, och det torde vara
öfverflödigt att närmare påvisa, af hvilken ofantlig vikt
sådana s. k. latenta lånord kunna vara för språkets lif och
utveckling. De förkväfva ej sällan en mängd af dess — om
vi så få säga — medfödda anlag och tvinga det att slå in
på helt nya banor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
