Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Periodens egenskaper - § 4. Om Periodens Välljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 358 )
ken, hvilkas ordformer vanligen innehålla en jem-
nare fördelning af vokaler och konsonanter , eller
åtminstone lenare konsonantınöten , än det svenska
språket. I synnerhet röjes detta vid böjningar,
såsom i genitiven , i adjektivers neutrum , och i
verbers preteritum : man jemföre t. ex. Sons , Guds,
Bords , Skepps , Brotts , med de motsvarande latin-
ska: Filii, Dei, Mensæ , Navis , Sceleris ; eller Stort,
Tappert, Hårdt , Tjockt , Härskt , med Magnum ,
Forte, Durum , Crassum, Rancidum ; eller Hört ,
Gjort, Stödt, Haft, med Audivit, Fecit , Fulsit,
Habuit, o, s. V.
Vidkommande denna ordens ursprungliga be-
skaffenhet , så inses lätt, att hvar och en författare
är bunden af det språk , hvarpå han skrifver. Med
skyldigheten att i första rummet alltid välja det
ord , som klart och bestämdt uttrycker begreppet ,
måste han taga det egentliga ordet , sådant som
det i språket förefinnes , och har sällan frihet att
blott för välljudets skull välja ett annat. Endast
i det fall , att flera ord kunna lika väl uttrycką
tanken , bör han föredraga det mest väljudande,
ning.
B
) Välljud, såsom en följd af ordens hopställ
I detta afseende böra trenne omständigheter
iakttagas : 1 ) att undvika missljud ; 2) att riktigt
fördela periodens särskilta lemmar; 3) att åt perio
dens slut gifva ett behagligt tonfall,
1) Missljud uppkomma:
a) Genom vokalmöten , då det föregående or
det slutas med samma vokal, som börjar det efter-
följande; hvilket förorsakar en hiatus eller ett obe¬
hagligt öppnande af munnen, t. ex. Dagarne ta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
