Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakobsson, Agnes Galathé - Jansdotter, Maja - Janse, Fanny - Janson, Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
theatern i Stockholm; har äfven uppträdt
derstädes som konsertsångerska.
Jansdotter, Maja, var i det fall märklig, att
hon aflade sitt köns drägt och antog manskläder.
Ekholm anför i sina "Svenska Kyrkohandlingar"
Kongl. Svea Hofrätts och Svenska Senatens
dom år 1706 öfver en piga, vid namn Maja
Jansdotter, som förklädd i karlkläder förrättat
klockare-sysslan i Lofö församling på Svartsjölandet
och derför blifvit dömd till åtta dagars vatten
och bröd samt uppenbar kyrkoplikt. – Vi kunna
anföra flera exempel på qvinnor, hvilka klädt
sig i karlkläder och till och med bevistat krig.
Sålunda berättas, af ett åsynavittne, om en qvinna,
som på 1740-talet gått omkring på Stockholms
gator och hvilken kallades ryttaren, klädd i en
gammal ryttarerock öfver kjortlarne; hon lärer
hafva bevistat norska kriget och derför fått spö.
– Fröken Fredrika Stålhammar (se detta ord)
var en amazon, som äfven bar karlkläder, var i
krig och gifte sig med en annan qvinna. –
Lisbetha Olsdotter (se detta ord) hade äfven, klädd
i karlkläder, varit i krig och gift sig med en
annan qvinna, men för allt detta blef hon
halshuggen. – För omkring 30 år sedan såg man, vid
Oxtorget i Stockholm, en qvinna sitta i ett
pepparkaksstånd med tapperhetsmedalj på bröstet.
Denna qvinna hade varit gift med en gardist –
såsom man vill påminna sig – vid namn
Hagström. Hon fann ensamheten odräglig, då
mannen gick ut i kriget 1788. Fördenskull lät hon,
förklädd till karl, inskrifva sig vid flottan.
Under ett besök, som amiralen Stedingk gjorde på
ett af skeppen i Finska viken, kallade han på
sin ordonnans "Hagström!" hvarvid denne framkom,
men också från en annan sida hans hustru,
som bibehållit mannens namn och trodde sig
påropad. Båda studsade vid anblicken af hvarandra,
men händelsen blef oförklarad, endast känd
genom hustruns berättelse i sednare tider. Men
längre fram under kriget blef hon blesserad i en
allvarsam sjöstrid, samt af sitt närmaste befäl
tillsagd att under däck låta förbinda sig, hvilket
hon likväl undvek till dess hon fick en ny
blessyr – i bröstet – då hon, ehuru motvilligt –
fördes ned till förbindning, hvarvid hennes kön
upptäcktes. Först på äldre dagar blef förhållandet
åter omhandladt. Stedingk hade, under
kriget, lofvat anmäla henne till belöning, men
saken hade kommit i glömska. Nu blef den
genom presterskapet vid Sva Lifgardet åter
omnämnd. Stedingk erinrade sig händelsen.
Tiderna voro förändrade. Hustrun erhöll af
konung Carl Johan den ofvannämnda belöningen.
Vid hennes begrafning visades henne militärisk
honnör, i det att ett korporalskap från gardet
följde henne till grafven och der aflossade en
salfva. – Brita Olofsdotter, enka efter Nils
Simonsson, tjente som finsk ryttare i Liffland och
blef skjuten i kriget. Konung Johan III skref
härom d. 16 Juni 1569 till Gabriel Christiernsson,
med befallning att han skulle ransaka derom,
samt att hennes innestående sold skulle
utbetalas.
Janse, Fanny, dotter af postmästaren i
Örnsköldsvik J. Då vi upptagit i detta arbete de
qvinnor, som först kunnat bryta en ny väg för
sin utkomst, såsom t. ex. den första som blifvit
antagen till orgelnist och telegrafist, så nämna
vi äfven här den första qvinna, som blifvit
förestånderska för en postinrättning i Sverige.
Mamsell Janse blef nemligen af Generalpoststyrelsen
d. 9 Febr. 1865 utnämnd till förestånderska för
Bjästads poststation i Norrland. Aftonbladet
yttrar härom: "Med synnerligt nöje helsa vi detta
första steg till genomförandet af den redan förut
i teorien antagna grundsatsen, att fruntimmer
böra kunna anställas i dylika befattningar."
Janson, Maria, fru, eller som hon mer
karakteristiskt kallades efter sin boningsort:
Kisa-Mor, var en qvinna af folket, som genom sin
verkningskrets varit känd, åtminstone till
namnet, i hela Sverige. Maria föddes 1791 i
Hardemo socken på hemmanet Qvarntorp, som för
omkring 70 år sedan egdes af Marias fader, en
välmående bonde vid namn Jan, allmänt kallad
Läke-Jan. Af sina fäder hade Jan ärft flera
urgamla recepter, hvilka satte honom i stånd att
behandla de vanligare förekommande sjukdomarne,
hvarför han äfven var flitigt eftersökt af
allmogen der i trakten, och verkställde mer än en
lycklig kur, som inom kort förskaffade honom en
vidsträckt praktik. Till denna ärfda skatt af
kunskaper inom läkekonstens område lade ett långt
lifs erfarenhet ett icke obetydligt förråd af
vetande, så att den gamle Jan de sednare åren af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
