Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neruda. Tvänne systrar - Nicander, Carolina - Nicander, Catharina Eleonora - Niclis, Lafrinzssons husfru - Nielsdotter, Ingeborg - Nilsdotter, Anna - Nilsdotter, Anna Sofia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
violinspelerska; född 1838 i Brünn; elev af Jansa i
Wien, har uppehållit sig förnämligast i Eyssland
1851; konserterade 1858 i Breslau; reste från
Hamburg, tillsammans med sin yngre syster
Maria (äfvenledes förträfflig violinspelerska) och sin
broder Franz (violoncellist), till Stockholm, der
syskonen 1861–63 väckte enormt uppseende i
flera konserter. Franz är för närvarande
engagerad vid Hofkapellet i Köpenhamn. Wilhelmina
utnämndes af konung Carl XV till hedersledamot
af hans hofkapell, och invaldes äfven till ledamot
af Musikaliska Akademien; är innehafvare af
svenska medaljen "Litteris et Artibus" samt af
danska förtjenstmedaljen i guld. Hon blef 1864 gift
med hofkapellmästaren Ludvig Norman.
Nicander, Carolina, syster till skalden Carl
August Nicander. Hon utgaf år 1840 ett häfte
"Dikter", hvari hon tyckes återgifva broderns
språk och en flägt af hans skaldeanda.
Nicander, Catharina Eleonora, var dotter af
den store latinaren, tullinspektören Anders N.
och dess fru Gertrud Christina Durietz. Fadern
sökte ett professorat, men blef tullinspektor, och
dog 1777. Vid prins Gustafs födelse höll dottern
Catharina Eleonora N. ett tal, som är bekant
genom 1749 års lärda tidningar.
Niclis, Lafrinzssons husfru. Det äldsta,
hittills kända, originalbref på svenska är ett
gåfvobref af ofvannämnda fru, af år 1271, och lyder
som följer:
"Thet see (sic!) allom mannom viterlikt som
thetta breff höra æller see at iak ragna j Vigby
j Danmarka sokn fordhom Niclis lafrinzssons
husfru gudh hans siell haffui. kenis oppenbarlica mz
thesso mino opno breue. mik hafua. unt. ok
gifuith minom son oloff Niclisson ok hans arfuom.
til æuerdhelike ægno thet gozich . j . Grimsta .
j . ernatuna sokn. ther hans fadher Niclis for:de
gaff mik til morghengavo tha han togh mik. sik
til hustru, ok gifuer Jak for:da Olaff niclisson
minom son ok hans arfuom fulla makt thz sama
gozich. fara ok ny tja. skipta ok sælia æpter
sinom eghnom vilia, Ok affhender iak mik thz ok
androm minom arfvom vm the kunno nokre wardhe
ok vndersæter ok hemolar, thz f or: da olafue ok
hans arfuom mz akr ok æng. skoghom ok
sænnkom ok allom androm tillaghom engo
undantakno. I. vato ok torro ther hafver a aldr
vnderlighet ok förbiudher iak allom mannom. han
seller hans arfva, her innan hindra . j . nokra matto.
Datum Vigby anno Dni. millo. cc entesimo
septuagesimo pmo die sa martini epi meo sub
sigillo." I Sigillet R.
Nielsdotter, Ingeborg, i Hälleby, gaf 1490 till
Jungfru Mariæ altare i Westerås domkyrka sin
gård i staden och sin gård Husta om ett
markland och ett örtugland jord i Kumla socken, och
skulle en klerk, som samma altare hade, hålla
en läsen messa hvarje fredag för denna donation.
Nilsdotter, Anna. Utom de vanliga messorna
i kyrkorna firades äfven under katholska tiden
så kallade prelat- eller helgonfester. Åtskilliga
donationer hafva tid efter annan blifvit gjorda
för dylika andaktsöfningar. Bland de många
fester, som i Lunds domkyrka blifvit firade, vilja
vi exempelvis omnämna den som Anna
Nilsdotter år 1491 stiftade till Guds och Jungfru
Marias lof, sin egen och sin aflidne mans salighet,
samt för begges föräldrars och alla goda
kristnas själaro. Hon donerade tvänne gårdar å
landet till denna fest, hvilken skulle årligen hållas
i högchoret. Afkastningen af ifrågavarande
hemman skulle vid högtiden utdelas till närvarande
prelater och kaniker, vikarier och chorsångare,
samt till kyrkokassan för ljushållning vid
ottesång, högmessa och aftonsång. De fattiga skulle
äfven få sin andel. Kantorn fick för sig behålla
det öfriga såsom ersättning för gårdarnes
förvaltning och penningarnes utdelning.
Nilsdotter, Anna Sofia. Norrköpings museum
fick år 1864 bland andra gåfvor emottaga en,
hvilken på följande sätt beskrifves af Norrköpings
tidningar:
"Ett så kalladt tapisseriarbete om 5 tums
qvadrat, föreställande ett kors i svart med en
törnekrans i grönt samt F. å ena och F. å andra
sidan i rödt, jemte blå och gula sirater i borderna.
Om detta arbete icke eger något egentligt
konstvärde eller estetik, så eger det deremot så
mycket mera af historik, såsom vittnande om
menniskans förmåga att mildra inträffade svåra och
störande afvikelser från naturens vanliga gång.
"Arbetet är nemligen förfärdigadt af flickan
Anna Sofia Nilsdotter från Rosberg af Blackstads
socken, Kalmar län, född år 1848, med
armstumpar af omkring 1 1/2 qvarters längd samt fötter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
