Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pieta, jungfru - Piper, Lovisa Sofia - Plageman, Augusta - Plate, Catharina - Platin, doktorinna - Platin, Anna Margaretha - Plomgren, Anna Christina von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pieta, jungfru, omtalas hafva varit med Blenda
och en af de hjeltinnor, som nederlade danska
hären. Hon lärer byggt Pieteryds kyrka i Småland,
af det rof hon fick af danskarne.
Piper, Lovisa Sofia, dotter af hofmarskalken
Sten Abraham P., föddes 1777. Sedan konung
Gustaf IV Adolf var förlofvad med hertiginnan
Lovisa Charlotta af Mecklenburg-Schwerin, var
det vissa intressen som sökte upphäfva denna
förbindelse och förmå konungen att ingå andra,
deribland äfven med fröken Lovisa Sofia Piper,
som var en dam af sällsynt skönhet, förenad med
mycket behag, qvickhet och förstånd, hvaraf
konungen så intogs, att han verkligen ville gifta
sig med henne. Han förtrodde detta förslag åt
sin vän, grefve De la Gardie. Men fröken
Piper, som var mera förståndig än hennes höge
älskare, samt insåg det olämpliga i en dylik
förbindelse, sökte öfvertala honom att afstå derifrån,
och hertig Carl förenade sina böner med hennes,
men förgäfves; Gustaf Adolfs kärlek tilltog
i samma mån man sökte lägga hinder deremot,
och det kränkte honom djupt att se sitt hjertas
val blifva föremål för en politisk intrig. –
Fröken Piper blef dock, 1797, gift med en af
rikets herrar, grefve Fabian Reinhold von Fersen.
Grefvinnan Fersen blef sedan, 1805,
öfverhofmästarinna hos konung Gustaf Adolfs drottning,
och dog, 31 år efter sin mans död, 1849. Tre
söner och en dotter hade hon i detta äktenskap.
Plageman, Augusta. En utmärkt målarinna,
som lemnat åtskilliga taflor till våra expositioner,
deribland trenne på Wexiö Konstförenings
exposition 1865: Dufvor, Sjöfåglar och ett Blomsterstycke.
Plate, Catharina. Den äldste af von Platenska
slägten i Sverige är riddaren Ehrengisle Plate.
Han hade en dotter, Catharina, som ingick i
Skenninge kloster och enligt Rhyzelius 1283 blef
abbedissa derstädes. Hon donerade till klostret
hälften af sitt fädernegods Lidhult.
Platin, doktorinna. Hon var först gift med
apothekaren Henrik Wolff i Wexiö, men efter
hans död blef hon 1717 gift med Peter Platin,
som öfvertog apotheket och praktiserade såsom
läkare. Han var dock ej lämplig dertill, utan
blef gästgifvare i Ljungby, men praktiserade tillika.
I sjelfva verket var det dock hans fru som var
den egentliga läkaren; hon gjorde mannen sällskap
till patienterna och rådgjorde med honom
om deras sjukdomar. Hon hade redan under
sitt vistande i Wexiö genom sin tilltagsenhet
varit uppmärksammad af assessor J. Rothman, och
sträckte nu här i Ljungby sina kurer så vida,
att hon, hvar gång folk i gästgifvarestugan uti
fylleri kom i trätor och slagsmål, visste
botemedel deremot, hvilket bestod deruti, att hon
lade dyfvelsträck i ett fyrfat och rökte dermed
inne i rummet. – En utländsk minister hade
under uppresan till Stockholm sjuknat på Ljungby
gästgifvaregård, då fru Platin, alltid fritalig och
djerf, åtog sig samt äfven lyckades att förhjelpa
ministern till helsan, hvarför han utverkade att
Platin ej allenast fick doktors-diplom från
Rostock, utan äfven, 1735, blef provincialläkare i
Jönköpings län, emedan Kollegium Medicum ej
kunde skaffa någon promoverad läkare dertill.
Platin, Anna Margaretha, enka efter assessor
Platin, testamenterade 1819 ett kapital, som 1853
utgjorde 9462 rdr rmt. Häraf bekomma 3 personer
inom hofförsamlingen 75 rdr och en behöfvande
skicklig studerande af Smålands nation 150
rdr årligen.
Plomgren, Anna Christina von, äldsta dottern
af den rike handelsborgmästaren i Stockholm,
kommersrådet Thomas P., föddes 1727. Hon
blef 1749 gift med den beryktade generalen Carl
Fredrik Pechlin, med hvilken hon hade fyra barn.
– Då hennes man, efter otaliga intriger och
fruktad af alla partier, satt sig ned på landet
och blifvit en bondplågare, så att allmogen en
gång gjorde försök att slå ihjäl honom i hans
egna rum, såg man en dag hans fru, under 1788
år riksdag, visa sig vid riksdagens början på en
cour vid hofvet. När konungen i det stora
galleriet blef henne varse, gick han genast emot
henne, sägande: "Ah! Friherrinnan Pechlin!
Kommer generalen upp till riksdagen?" – "Nej, Ers
Maj:t, om icke Ers Maj:t önskar och befaller; i
sådan händelse skall jag skrifva efter honom, och
är Ers Maj:t ansvarig att han då skall infinna
sig." – "Alltid är ni söt och aimable, min
friherrinna! Men jag ber er för Guds skull, gör er
i den saken intet besvär för min skull."
För öfrigt hade Gustaf III alltid visat
friherrinnan P. mycken artighet, dels i följd af sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
