Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Willebrand, Hedvig Ulrika von - Willman, Anna Olivia - Willman, Carolina Maria Wilhelmina - Winslöf, Cecilia - Wiræus, pastorska - Wissla, jungfru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustaf Albrecht v. Konow, men från honom skiljd
1792, hvarefter hon, 1794, gifte sig med den för
sina galanterier bekante fältmarskalken Gustaf
Adolf Klingspor, som äfven var skiljd från sin
första fru. En samtida underrättelse vill veta
att Klingspor köpte sin sednare fru af v. Konow
för 30,000 daler; påståendet kan naturligtvis ej
fullkomligt ledas i bevis; emellertid blef de
frånskiljdas äktenskap ej långvarigt, ty hon dog
redan året derpå, 1795. Klingspor dog d. 15 Maj
1814, och sades hafva blifvit enögd i Veneris’
tjenst; var för öfrigt den kände anföraren i
finska kriget, samt den som d. 13 Mars 1809
öppnade dörren för Adlercreutz, som då ingick för
att arrestera konungen, och blef samma dag
öfverståthållare, men fick vid Fersens mord, d. 20
Juni 1810, tjenstledighet och måste sedan taga
afsked.
Willman, Anna Olivia, dotter af
premierviolinisten vid Kongl. hofkapellet i Stockholm Olof
W., föddes 1826. Pianospelerska och lärarinna
i sång; studerade sångkonsten i Paris under
Delsarte; har uppträdt som pianist på flera
konserter i Stockholm.
Willman, Carolina Maria Wilhelmina, dotter
af kamreraren i Kommerskollegium Lorentz
Henrik W., född 1803 och gift 1828 med
kammarrådet Mathias Gabriel Rosén, berömdes i sin
ungdom såsom skicklig konstälskarinna,
särdeles i att rita figurer i svartkrita. Är upptagen
i Boyes Målarelexikon.
Winslöf, Cecilia, styfdotter af kyrkoherden
Sven Hansson W. i Brönnestad och Matteryd,
blef gift med kyrkoherden i samma församling
Jöns Enertsson Bring, som var den första prest
i Skåne af denna slägt, hvilken har ansetts
härstamma från Helge Bring, norske konungen
Swerres banérförare, som 1191 blef dödad af ett
röfvareparti, kalladt Öyeskjäggar. Hon var mor åt
8 barn, ehuru blott 22 år gammal vid sin död,
som förorsakades deraf att en häst störtade med
henne, då hon företagit sig att rida i kapp med
sin man på den backiga vägen mellan
Brönnestad och Norra Rörum, till hvilket ställe de
ämnade sig för att besöka den med dem beslägtade
prestfamiljen. – Sonen Ebbe Bring blef äfven
(1711) pastor i ofvannämnda, faderns,
församlingar, och hade med sin fru Abela Klinthea 6
barn, deribland den namnkunnige
historieskrifvaren Sven Lagerbring, som berättar om sin mor,
att hon en gång med flera slägtingar och
bekanta rest till Ystad för att se Carl XII, hvilket
också lyckades, och då fruntimmersskaran kom
midtför vakten, kommenderade kungen: skyldra
gevär! och roade sig mycket åt fruntimmernas
förskräckelse vid det vapenbuller, som dervid
uppstod. Lagerbrings mor, som dog 1747, var
gudfruktig i ädlaste mening, men tillika driftig
i sitt hushåll och af alla älskad, både höga och
låga. Ebbe Bring älskade de officerare som i
Carl XII:s sista regeringstid svärmade som
flugor höstetiden. Såsom god värd tog han
gästfritt emot alla och undfägnade dem efter
omständigheterna, och var det då ej ovanligt att
prestfrun måste laga middag tre gånger om
dagen, hvarje gång åt 20 personer. Ty sedan ett
parti ätit, blef gården uppfylld med nya gäster,
som icke fått någon middag. Detta varade från
1715 till Carl XII:s död, och är det obegripligt
för sonen, som berättar detta, huru det lilla
pastoratets inkomster kunde räcka till för ett
sådant lefnadssätt.
Wiræus, pastorska, gift med Johan Erik
Wiræus, som var pastor i Marstrand och dog 1809,
inkom till Kongl. Maj:t d. 24 Jan. 1790 med
följande ansökan att erhålla Thorsby pastorat
såsom præbende åt sin man:
Bland det folk, som troget hastar
Till sin Kung på denna dag,
Är, Ers Majestät! just jag
En som mig i stoftet kastar
Med en blödig blick till skyn,
Hit ur Marstrands klippor buren
Ser jag lyckans väg afskuren
Och en dimma för min syn.
Till min bygd och mörka kula
Sänd, Ers Majestät, sin nåd!
Fyll vårt tomma husgeråd
Med en mer tillräcklig smula
Inom Thorsby ringa tjäll!
Om vår Kung vårt armod kände,
Blef visst Thorsby vårt præbende,
Och min gubbe glad och säll.
Denna ansökan blef emellertid afslagen, ehuru
Bellman i hennes namn författat verserna.
Wissla, jungfru, omtalas ha varit en af de
hjeltinnor, som jemte Blenda nedgjorde den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
