Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den klara, friska,* en smula pojkaktigt
högljudda. Med blodets snabbare lopp steg däi
inom henne en önskan att en gång lära känna
den röstens alla tonfall, alla.
— God afton, Kurt, sade hon glatt och
gick emot honom med framsträckt hand.
Den unge mannen tryckte den med en viss
förlägenhet. Hon tyckte sig rent av märka
att han rodnade.
— God afton, fru Claesson — Manja
menar jag— det vill säga, jag vet inte
lik-tigt —
— Jo, ser du, — Manja vände sig
skrattande till Johnnie, — herr Adolfssons
kamrater sade häromdagen att vi absolut måste
kalla varann för du och uppträda som
kusiner när vi rör oss tillsammans ute i staden.
Det kunde se misstänkt ut att vi träffas så
ofta och ändå titulerai varann.
Johnnie Claessons mungipor drogos en
hårsmån nedåt och hans snabba blickar
vandrade från den ena till den andra.
— Jaså, som kusiner, sade han menlöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
