- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
332

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Forum privi- Skulle ej adelsman stå till rätta för mindre män än sina
legiatum. vederlikar, ej heller jordagods (kriminaliter) fråndömas
adeln annat än af rikets råd elier på konungs räfsteting
(16). Redan i rättegångsordinantian 1614, liksom rätte¬
gångsprocessen 1615, hade stadgats att adelsman i sådant
fall skulle svara inför hofrätt, som äfven blef forum i fråga
om arf och formynderskap. — Adelsmän finge fritt »yandra
i frimmande land» fér studiers skull eller trida i friim¬
mande herrars tjänst (31) samt ägde jus patronatus i de
socknar, där de bodde! (33). Slutligen lofyades i allmänhet
att stadfästa alla »besynnerliga» rättigheter adeln kunde
bevisa sig äga på sina »gårdar, öar eller och eljest»? (44).
Frälsejords Frälsegods skulle ej kunna förverkas under kronan
et saan cn annat än vid högförräderi, och äfven i sådant fall lofvades
immunitet. att efterlåta dem åt någon af släkten. Förbröte sig adels¬
mans änka eller dotter, skulle »nästa fränder» taga hennes
jord (8, 9—12). Fri rätt att föra talan på jord och egen¬
dom förbehölls adeln (13). Liksom frälsejord kunde komma
under skatt, så kunde skattejord komma i frälse genom
arf eller när »bonde och bondesöner» förvärfvade frälse af
konungen? (42). Konungen lofvade för sig, efterkommande
och arffurstarne att ej köpa, tillpanta sig eller afhända
någon något fritt gods, så framt han ej vore närmaste
bördeman efter lag (32), samt att, när han besöktes om
konfirmation på grefvars, friherrars och andras donationer,
ej förvägra sådan (14, 15). — Beskylldes landbonde för
någon missgärning, skulle han njuta lands- och tings¬
fred; var det tjänare eller dräng, skulle han tagas i hus¬
bondens häkte eller borgen. Grepes någon å bar gärning
inom det slottslän», där husbonden bodde, skulle han
öfverlämnas till dennes häkte och skulle husbonden ställa
års priv. skulle adelsman i hvilka saker som helst hafva säker lejd
till och från konung eller ting. Det inskränktes nu i enlighet med
edsöresbalken till edsöresbrott.
! Påyrkades redan 1569.
? Härmed torde bl. a. syftats på de borgrätter, som här och
hvar funnos.
> Egendomligt nog mötte denna paragraf i fråga om skattejords
ärfvande till frälse motstånd vid tillämpningen i praxis; jfr adelns
besvar 1675 § 41 och 1678 § 21 samt res. därå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free