- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
644

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §69. Särskilda frågors behandling vid riksdagen efter 1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Beskattnings¬
rätten.
Bevillningen.
644 Det konstitutionella statsskicket efter 1909.
hvilket dock icke hindrade, att riksdagen begärde och fick
konungens sanktion å banklagen af d. 1/, 1830. Men med
detta undantag har riksdagens lagstiftningsrätt öfver ban¬
ken varit erkänd, och förslag att åt konungen gifva del
däri hittills förkastats.
Beskattningsratten. Det tir ofvan nimndt, att § 57
RF. ej kan anses innebära annat, än att svenska folkets
beskattningsrätt skulle vid riksdag utöfvas. RF. förut¬
sätter, att kronan äger »ordinarie» inkomster, och det finns
ej ett ord, som antyder, att ständerna öfver dem skulle
hafva ensam beslutanderätt. Det är visserligen lika litet
taladt om något konungens bifall till deras upphörande,
men hela RF. utgår påtagligen från den förutsättningen,
att vissa inkomster äro »ordinarie> anslagna till kronans
behof, och att det endast är hvad därutöfver behöfves, som
genom bevillning skall fyllas. Till dessa ordinarie in¬
komster höra i främsta rummet den s. k. ordinarie räntan,
tionden och mantalspenningarna eller de senast under 1600¬
talet stelnade skatterna. Försök hafva visserligen åtskil¬
liga gånger gjorts att förfäkta riksdagens oinskränkta rätt
öfver de ordinarie inkomsterna, men uppfattningen har i
allmänhet varit en annan, och de hafva icke heller ansetts
höra till de föremål, öfver hvilka gemensam votering kan
anställas. Frågan har för öfrigt till god del förlorat sin
praktiska betydelse; 1810 utgjorde de ordinarie inkom¬
sterna 11 mill. mot 4; 1896 omkr. 201/, mill. mot 80 (enligt
beräkning för 1897).
Hvad som öfver de ordinarie inkomsterna tarfvades
måste fyllas med bevillningar, hvilka riksdagen för hvarje
gång åtager sig.! Dessa bevillningar skulle enligt ändrin¬
gen 1815 utgå: »intill slutet af det år», under hvars
lopp den nya bevillningen fastställdes. Därjämte stadgade
RF. 8 109 att, om riksdagen ej efter fyra månader regle¬
rat staten eller åtagit sig ny bevillning, ägde konungen
rätt att upplösa densamma, och den gamla bevillningen
! Dit räknades enligt RF. § 60: »Sjö- och landtulls- samt accis¬
afgifterna, postmedlen, chart-sigillate-afgiften, husbehofsbranneri¬
medlen, samt hvad riksens ständer dessutom särskildt hvarje riksdag
såsom bevillning sig åtaga». Landtullarna afskaffades 1810.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free