Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga oxen eller lögnens triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lah en vacker dag, då den heliga Nilen hade avsatt sitt helgade
slam vid foten av de vajande palmträden, och åsåg den
fröjde-fulla förrättning, genom vilken tjuren Alexander var i färd med
att fortplanta sitt släkte, omedveten om de trettio sekel, som från
toppen av pyramiderna kastade sina historiska blickar på hans
vårarbete.
Då höjer sig ett rött sandmoln vid norra horisonten, och en
rad av kamelhuvuden stiger småningom över den dallrande
ökenytan, närmar sig, tilltar i storlek, och fellahn kastar sig rädd till
marken framför Osiris’ tre präster med deras andeliga följe.
Prästerna stiga av kamelerna utan att fästa någon
uppmärksamhet vid fellahn, som ligger där framstupa.
Den obändige tjuren har nämligen dragit till sig de andeliga
herrarnes nyfikna blickar. De gå närmare och undersöka det
eldiga djuret från topp till tå, nypa honom i sidorna, titta honom i
munnen, och plötsligt kommer en skälvning över dem, de falla
på knä samt ta upp en psalm.
När tjuren hade fullgjort sin plikt mot det kommande släktet,
nosade han på sina oförmodade tillbedjare, varefter han vände
sig om och strök dem sakta om ansiktet med svansen.
Men sedan de goda prästerna väl kommit på fötter igen,
riktade de sitt tal till den stackars fellahn, som inte mer visste var
han var hemma.
— Lycklige dödlige, under dina orena händer har solen låtit
oxen Apis födas och växa upp, Osiris* ettusensextionde
inkarnation.
— Herrarne borde hellre kalla honom Alexander, genmälde
den förbluffade fellahn.
— Tig, ditt ärkenöt, din tjur är märkt av månen på pannan,
han har tecknen på sidorna och tordyveln under tungan. Han är
son av solen.
— Nej, visst inte, käre herrar, hans far var byns beskällare.
— Bort härifrån, din padda, skreko prästerna ursinniga, från
och med detta ögonblick tillhör tjuren ej längre dig, i kraft av
Memfis’ prästerliga lag.
Förgäves sökte den stackars fellahn göra invändningar mot
detta ingrepp i den enskilda äganderätten. Prästerna gjorde sitt
bästa för att upplysa hans klena fattningsgåva, men de kunde
omöjligt få honom att begripa, att tjuren var en gud, och de åla-
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
