Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 6. Lönarbetarens förändrade ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODÄRNA SAMHÄLLSOMDANINGEN 46
och om den försvårats eller förmildrats till sin art genom
fabrikssystemet och genom det modärna
produktionssystemet öfver hufvud, frågan om fattigdom och arbetarens
därmed sammanhängande ekonomiska underkastelse under
de tekniska och naturliga produktionsmedlens ägare äro
outrotliga drag hos vår tids produktionssätt — dessa äro
spörsmål af lika angeläget intresse för samhällsforskaren
och statsmannen som för arbetarrörelsens teoretiker och
ledare. Dess värre hafva vetenskapens medel att finna
svaren på dessa frågor hittills varit synnerligen
otillfredsställande. Den officiella statistiken ger oss, på helt få och
alldeles nya undantag när, föga tillförlitlig ledning vid
bedömandet i detalj af egendoms- och inkomstfördelningen
och dennas förändringar från period till period. Mycket
komplicerade indirekta forskningsmetoder måste tillgripas,
och resultatet blir, hvad alla specialfrågor angår, städse
blott några siffror och slutsatser af tämligen obestämd art
och föga mer än sannolikhetsvärde. Endast några af
utvecklingens och det närvarande tillståndets allra
allmännaste drag kunna sägas framstå någorlunda klart och
vara tillräckligt bestyrkta ur pålitligt forskningsmaterial.
Lika obestridligt som det synes vara att produktionen
stegrats i hastigare tempo än befolkningens tillväxt i de
nordvästeuropeiska och med dem likställda länderna under
det 19:de århundradet, lika säkert torde det vara, att denna
förbättring icke är liktydig med möjligheten att blott genom
en likmässigare inkomstfördelning bereda välstånd åt alla.
Man har med tillhjälp af Preussens inkomststatistik för de
sista åren af 1890-talet beräknat, att en jämn fördelning
af nationalinkomsten icke skulle gifva mer än högst 900
kr. per familj af genomsnittsstorlek — d. v. s. väsentligt
mindre än hvad den bäst ställda delen icke blott af hela
samhället utan t. o. m. af lönarbetarklassen för närvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
