Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 3. Aftalsfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
AFTALSFRIHETEN
het genom något slags hänsyn till medkonkurrenter eller
genom lagliga föreskrifter. Friheten att välja kollektiv
och legal reglering af ekonomiska aftal är en fundamental
ekonomisk frihet, lika väl som friheten att välja oinskränkt
konkurrens.
Konkurrensfrihet och aftalsfrihet skola väljas af dem,
som finna eller tro sig finna, att deras ekonomiska
intressen bäst tillgodoses genom dessa individuella
friheter. För den modärna stordriftens företagsledare ligger
det nära till hands att välja på detta sätt, då han
kontraherar med sina arbetare. Han är ju i den
ekonomiska utvecklingen en typisk representant för
»näringsfrihetens» och individualismens socialprinciper och känner
det som ett särskildt ödesdigert affall från dessa, att
tredje man medbestämmer om hvad en arbetsgifvare
af-talar med sina arbetare. Att organisera produktion genom
en serie fullt fria individuella aftal betraktar han som sin
»naturliga rätt» lika väl som sin privatekonomiska fördel
— särskildt hvad arbetsaftalet beträffar, ty i detta
är han ju den i alla afseenden ekonomiskt starkare parten,
som ingenting har att frukta, men allt att vinna af att
ensam och ohjälpt kontrahera med den ensamme och
ohjälpte kroppsarbetaren.
Först då konkurrensen med andra företagsledare blir
mördande, upptäcker han, att det finns andra vägar till
ekonomisk frihet och välstånd än den oreglerade
konkurrensen och de individuellt fria aftalen. En lag, som
absolut och effektivt förbjöde ring-, kartell- och
trustbildning samt prisreglering genom öfverenskommelse i
stället för genom fri konkurrens, skulle han nu betrakta
som ett olidligt statstvång och statsförmyndareskap —
ty består icke den sanna och praktiska, till skillnad
från den blott teoretiska ekonomiska friheten uti från-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
