Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammansvärjningen mot Ständerna 1756.
Afsigten med denna sammansvärjning var att
återställa konungamakten i Sverige på samma fot
som den varit före Carl XI:s tid. I spetsen för
de sammansvurna stodo flera bland de mest
betydande personer i riket, såsom grefve Erik Brahe,
hofinar skalken friherre Jakob Horn och öfversten
för lifdrabanterna, grefve Hård. Man räknade
på understöd af gardet i Stockholm och ville
ge-npm utskickade söka förmå dalkarlarne till
resning, hvilkas exempel man trodde allmogen i
rikets öfriga provinser sedermera skulle följa. En
mängd patroner voro redan förfärdigade på grefve
Brahes gård Rydboholm och lågo i beredskap.
För öfrigt var öfverenskommet, att endast i
högsta nödfall skrida till blodsutgjutelse. — Denna
plan stördes genom friherre Horns brådska, som
indragit i sitt förtroende flera personer af
militären, hvilka (d. 21 Juni 1756) hade aftalat om
ett upplopp af det sämre folket i Stockholm. Man
skickade bud till grefve Brahe, som befann sig
hos grefve Hård, angående denna tillställning.
Grefvarne bådo i böljan de församlade att skiljas
åt, emedan tiden ej ännu vore inne för stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
