Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruarna, som icke vilja begripa det ofta
behjertansvärda, som ligger i glädjeflickans parialif. Den
lyriske ynglingen utropar med Edvard Bäckström:
»Hon är så blek, att mig hon synes ren»,
och en allvarlig sedeskildrare har yttrat följande,
hvaruti vi fullkomligt instämma: »Blygseln är
menniskans kyskaste och renaste drägt; hon liknar en
äkta perla, som alltid skall förblifva densamma,
hvilka smutsiga händer än beröra den; till och
med under omhöljet af lumpor skall hon utbreda
något af den öfverjordiska glans, som förstummar
den gemenaste tunga, vore det äfven blott af
öfverraskning att något inträffat, som man alls icke
väntat. För den kalle lagstiftaren är den
fullbordade gerningen nog för att få den bestraffad, men
psykologen spörjer efter, om individen haft fullt
medvetande om sin gerning. Det fins flera
förnäma fruar, som äro medvetna om sitt
äktenskapsbrott, men dock blicka med spott och spe ned på
gatflickan, med hvilken de i sedligt afseende stå
på samma nivå, och det fins varelser, som äro
specifikt underkastade polisbyrån, men dock kanske
äro renare än dessa, emedan de icke förstå djupet
af sin förnedring; ja, i den moraliserande filosofens
ögon stå de högre, emedan de icke vilja gälla för
mer än hvad de äro, då de andra åter sätta skenet
framför verkligheten.»
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:15:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sthlmskor/0049.html
