Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer än en nattlig lampa, vid hvars sken hon om
aftnarne får vistas längre ute i det fria än mamma
eljes skulle tillåta henne. Orsaken är klar och
tydlig: man älskar först naturen — sedan man fått
nog af menniskan, och för pensionsflickan är
menniskoverlden ännu ett paradis, som nyss öppnat
sin portal.
Ett annat drag hos henne är en lika hastig
benägenhet att ingå vänskapsförbindelser och —
att glömma dem. Två obekanta flickor
sammanträffa i en salong eller en skolklass och det skall
ej dröja länge, innan de sitta förtroligt hviskande
i ett hörn. De blifva oskiljaktiga, gråta och vifta
med näsduken då en af dem måste fara, brefvexla
flitigt en tid och — glömma hvarandra fullständigt.
Äfven här är orsaken tydlig: qvinnan påverkas
mera af nya förhållanden än hon sjelf skapar dem
och hvad som lätt ingicks i fantasien upplöses
ännu lättare af verkligheten.
Till sist vädra vi en fråga, som sväfvar öfver
våra läsares läppar: huru känner pensionsflickan
kärleken? Det skulle väl, om något, vara ett
delikat och intressant ämne, särskildt egnadt till att
afgifva ett likadant svar. Ack, vi frukta för att
ämnet icke är så innehållsrikt och intressant som
den frågande föreställer sig. Utan tvifvel har
flickan sina ansatser. Hennes fingrar bära tidigt
ringar. Den ålder är onämnbar, när hon först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
