Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM STJERNTYDERI. 41
Leo X l hade vid sitt hof en tysk astrolog, vid namn Paul
von Middelburg, hvilken sedermera uppnådde biskoplig
värdighet. Paul II gaf genom sina astrologiska svagheter kardinalen
af Pavia anledning till en besvärsskrift, och under Nikolaus
V kreerades i anledning af en solförmörkelse ej mindre än sju
kardinaler, hvaribland äfven den berömde Nikolaus af Cusa. 2
När efter Gregorius XV:s död 1623 en ny påfve skulle
väljas, gaf kardinal Barberini under processionen till konklaven
ifrigt akt på stjernorna och förkunnade sedan plötsligt för sina
kolleger under stor bestörtning, att den påfve, man stod i
begrepp att välja, skulle enligt konstellationen ej lefva i 6 veckor,
Alla krusade nu för den farliga värdigheten, och se, till allmän
tillfredsställelse, framgick enstämmigt ur valurnan kardinal
Barberini, som sedan under namn af Urban VIII lugnt innehade
påfvestolen i tjugo års tid.3
Sålunda var äfven klereciet under lång tid fånget i den
astrologiska vidskepelsen, och ännu i början af 17 århundradet
rådfrågade ärkebiskopen af Salzburg Tycho Brahe angående
kejsarvalet efter Rudolf II.
Kejsar Fredrik III hade en förutvarande eremit, vid namn
Johannes Lichtenberg, såsom astrolog vid sitt hof; och denne
skall äfven hafva förutsagt slaget vid Jena.
Om Maximilian II är bevisadt, att astrologiska funderingar
lågo till grund för hans uppseendeväckande handlingssätt. Han
hade vid sitt hof st jern ty d aren Leovitius, som särskildt af söl-’
och månförmörkelser förstod att tyda rikets öden. Man måste
1 Denne påfve (vald 1460) var ytterligt närsynt. Man uttydde derför
årtalet af hans val MCCCCLX sålunda: Midti Cardinales Coeci Crearunt
Coecum Leonem X. (»Många blinde kardinaler valde den. blinde Leo X»).
Men inan förstod att hjelpa sig. Ett par starka glasögon (vid denna tid
säkert en stor sällsynthet) förtogo udden af qvickheten. S. Kästner:
Geschichte der Mathematik. II 245.
2 Dr. Friedrich: Astrologie und Keformation p. 20. Mk. af Cusa
påstod redan 1425, att jorden rörde sig.
3 Adam: Biblische Ergötzlichkeiten p. 264.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
