Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM STJERNTYDERI. 45
11.
Hvilket inflytande astrologien utöfvat på den tidens
praktiska läkarekonst, derpå måste vi här afstå från att inlåta oss,
emedan det ännu återstår oss att redogöra för en personlighet,
som vunnit fullt anspråk på vårt intresse.
Denna personlighet är Johannes Kepler, vid tiden för hans
första verksamhet »der steyrischen Landsfände Mafhematicus».
I denna sin ställning var han tvungen att rätta sig efter
tidsandan, och när vi besinna, att astronomien vid denna tid ännu
alltjemt understöddes för astrologiens skull, så må vi väl förlåta
den berömde astronomen, att han mot sin öfvertygelse skrifvit
så mycket till förmån för stjerntyderiet. Att Kepler för sin
del höll föga på astrologien, framgår tydligt af ett ställe i hans
skrifter1, der det heter: »Denna Astrologia är väl en narraktig
dotter, men käre Gud, hvad skulle hennes moder, den
högförnuftiga Astronomia, taga sig till, om hon icke hade denna sin
narraktiga dotter att lefva på. Då är ju verlden mycket
narraktigare och så narraktig till och med, att denna gamla
förståndiga moder Astronomia måste genom sin dotters narrspel
inpratas och inljugas bland menniskorna. Och äro för öfrigt
Mafhematicorum salaria så sällsynta och så ringa, att modern
helt vist skulle få lida hunger, om dottern ingenting f ört j enade.»2
När vår astronom var anstäld på observatoriet i Prag hos
Tycho Brahe (1609), lät deri tjugusexårige Wallenstein, hertig
af Friedland, ställa sitt horoskop af honom3.
1 »Tertius Interveniens» thes. VII. Kepl. öp. omn. edit. Frisch. I. 560.
2 I nyss citerade upplaga af Keplers skrifter finna vi, att den unge
astronomen i Graz ’ofta besvärades af Landständerna om att ställa deras
horoskop. I synnerhet var det dåvarande Landeshauptmann baron
(sedermera grefve) Herberstein, som, kanske väl närmast i afsigt att på ett fint
sätt skaffa den dåligt aflönade matematikern litet understöd, ganska ofta
inhemtade hans astrologiska åsigter. En gång gaf grefven honom fyratio
thaler för en sådan nativitetsställning. Öfver hufvud var Herberstein
Keplers störste gynnare (Frisch I. 303 ff).
3 Deraf ställde Kepler öfver Wallenstein följande prognostikon: [-»Sålunda-] {+»Så-
lunda+} kan jag om denna herre i sanning säga, att han har ett vaket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
