Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MÅNSKENSSVÄRMERI. 123
Först år 1872 bragte en lycklig tillfällighet hof rådet
Ferdinand von Hoclistetter på den tanken att låta afkyla en större
massa svafvel, som befann sig i flytande tillstånd, och gifva
akt på de dervid uppträdande processerna. Och nu visade det
sig verkligen, att afkylningen af denna massa utan hvarje
artificiel hjelp framkallade verkliga vulkaner, i det att de
bortgående vattenångorna åstadkommo verkliga eruptioner, genom
hvilka riktiga kägelberg efter hand aflagrades af den utkastade
massan. Det lider således ej tvifvel, att solens eruptioner
(protuberanser), månens ringbildningar och jordens
eldsprutande berg äro att hänföra till samma process.
Här vilja vi lägga våra funderingar för ankar. Den kedja,
som slingrar sig kring solen, månen och jorden, se vi sluten
framför oss. Det stora industripalatset, som förenar alstren
från tusentals verkstäder, har infört oss äfven i naturens
verkstad, och hvad vi snappa upp i denna verkstad, kommer ju
på mångfaldigt sätt industrien åter tillgodo. Mekanikens lagar,
som den lärde utforskar i sin tysta kammare, kropparnes
kemiska egenskaper upptäckta och profvade af vetenskapens
män, dessa bilda underlaget för vår tids tekniska triumfer.
Väl det land, som ärar vetenskapen, utan att ständigt
fråga efter den praktiska nyttan; det nedmyllar osynliga frön
i jorden, ur hvilka lycka, välstånd och välsignelse, om än
stundom först efter decennier, dock slutligen en gång helt visst
skola spira upp till nytta för kommande slägten.
2.
Det milda, blygsamma ljuset af den ett menniskoanlete
liknande månskifvan har sedan urminnes tider haft
menniskornas sympatier och vunnit deras förtroende i långt högre grad
än det stolta majestätet af den flammande solen och det har
gjort månen till föremål för d’en äldsta dyrkan.
Vi sade: »föremål för der äldsta dyrkan!»
Må det tillåtas oss att med några få ord rättfärdiga detta
predikat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
